Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 september 1838, sida 1

Hvad Dagl. Allehanda eller hvem det vara må för öfrigt sagt om nödvåändigheten af en reform i landsortens periodiska litteratur, minnas vi ej, men gerna instämma vi deri och fågna oss att hafva åstadkommit en helsosam rörelse, hvilken vi önska rätt uppfriskande följder; ty denna litteratur botade eljest att snart blifva fullkomligt lik ett stillastående vatten. NorrlandsTidningar kämpa manneligen för styrelsen och dess organer, så att man skulle kunna kalla dem för lilla Statstidningen. Liksom den stora, upptaga de alla godbitar, som falla från landsortspressarne och anrätta der bredvid en och annan läckerbit af egen fatabur. Af allt tyckes likväl, som om de antingen ej visste eller ville veta. hvarom frågan egentligen är, och som om deras enda syfte vore att blanda bort korten, så att uppmärksamheten leddes från sak på person, från principen till blotta handlingen. Så har, bland annat, en insändare, med den påtagligaste sofism ) till motto, talat om, att han läst Portföljen med förargeke o. s. v. Hvad har det att göra med tryckfriheten och personliga säkerheten, samt andra vigtiga samhällsfrågor, ej allenast för dagen, utan för hela statsbyggnadens bestånd? — Vi hoppas imellertid att ingen låter föra sig bakom ljuset af dylika falska profeter! — Vi skola åtminstone göra hvad vi kunna, för att oafvändt hålla allmänhetens blickar fästade på målet: Hämmandet af maktens missbruk. ) Heldre fela med Cato! än ha rätt med pack. En bra karl säger deremot: Ge f— rätt, om han har rätt. — Som man vet, har Ju-titiekan-leren Nehrman haft tjenstledigheten för att vårda Setonska sterbhuset. Gör han det så väl, som han skötte den föregifna dödas, Öfrerstlöjtnant Orhufvuds konkurs, så kommer det säkert på mycket reda fötter, och kan, tillika med nämnde kuratel, bli ett litet vackert bidrag till hans meritförteckning vid en tillkommande, föreslagen lefvernesbeskrifning, som säkert med intresse skulle omfattas och tysta munnen på the Sadducxer. Det är eljest eget, hvad de Setonska affärerne äro lyckliga att få utmärkta ombud, såsom t. ex. vid processen emot den såkallade galna brodren Setan, hvilken i så rättan tid lade igen ögonen, och hvarvid Justitierådet Ghrbom förvärfvade sig ett så varaktigt minne,