Vi afbryta tryckningen, för att meddela följande underrättelser från Stockholm af d. 20:de: Omkring kl. 14 till 11 började Stadshuset att bombarderas med stenkastning, hvilket räckte omkring, hvad jag kan tycka, A:dels timma. Gatan blef nästan uppritven och stenar hvinade åt alla häll. Den mindre militärstyrkan kunde ingenting uträtta: en större anlände och straxt derefter knallade det rundt omkring, den ena salfvan efter den andra, och oräkneliga lösa skott. Marie-gatan blef på sina ställen illa tilltygad ; kulorna dansade in i flera hus, och sjelfva Guds hus skonades icke; ty på Östra sidan af Mariekyrkan räknar man ej mindre än 18 kulor, som studsat mot helgedomen. Blod syntes på flere ställen å gatan under bataljen. Folket ville med våld införa sarade personer i husen, men en och annan öppnade icke sine portar, af fruktan att buset lätt kunde lörvandlas till en fästning. I dag på morgonen hade hela trakten ett fasansfullt utseende; gatorne lågo fulla med upprisfne stenar, med hvilka folkmassan bombarderade militären, som berättas, i början, hafva sett sig nödsakad retirera till Södermalms torg. Stadshuset ser högst bedröfligt ut; i detta ögonblick, kl. 8 på morgonen, befanns alla avenuer omkring Stadshuset och närgränsande gator i helägringatillstand. Artilleriet, Lifregemeutets dragoner, Lisgardet til häst, Fotgarderne och 2:ne bataljoner af Westmanlands och Södermanlands regementer voro der uppställde. Vid samma tid aflördes Crusenstolpe; genom en hay af trupper gick han från sängelset i sällskap med sin Fru till Stadsgörden, der embarqueringen skedde i en Salaslnp-med beläl, åtsöljd af flera -lupar med soidater, hallande gevären i handen. Hurrningar och hattars aflyftande kunde dock icke förekommas. fluru många som stupat eller blifvit hlesgserade, vet man ännu icke med visshet; men att antalet skall vara stort. Kas tastrofen är emedlertid högst nedslaende: att obeväpnade medborgare måste falla för den väpnade styrkan.: För egne reslexioner mäste vi uppskjuta intill dess närmare underrättelser mottagits.