Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 mars 1838, sida 2

STYCKEGODS. Några förhållanden, rörande Stor-Britannien och Canada. Befolkningen på hela Britiska området i America, Newfoundland inbegripet (hvilket räknar 76,000), uppgick 1832 endast till 1.397,000, och öfverstiger, för närvarande, troligen icke I, 500, 000. Totalvärdet af Englands export till hela Britiska Amerika, är 1831, belöpte sig till blott något öfver 3 millioner Pund Sterling, hvaraf 356.435 P. S. kunna räknas på Newfoundland och det öfriga, eller 23 mill. P. S., på öfra och nedra Canada, jemte några närliggande provinser. Under de näst derpå följande åren var utförseln dit visserligen i stigande , men under de tvenne sistförflutne deremot, i ej obetydligt aftagande; en följd af den i landet rådande jäsningen och en deraf föranledd betydligare import från Frankrike. Importen från Canada till England har, i senare tider, uppgått till ett årligt vårde af circa 1,500,000 P. S. Häraf visar sig Handelsbalancen visserligen betydligt till Englands fördel; dock kan, med säkerhet, antagas, att den reela behållningen af dess handelsförhållanden med Canada, till större delen, om ej fullkomligen, absorberats genom de kostnader dec måst vidkännas för underhållandet af en militärstyrka, såväl i sjelfva landet som vid serskildte marin-stationerne i desse farvatten, och hvilka torde böra uppskattas till minst 5 å 600,000 Å årligen. Vill man åter antaga MCulloclns beräkning, som påstär att England, under loppet af flere år, tillsatt årligen öfver 13 million P. S., derigenom att det tillåtit canadas dåliga Trädvirke införas mot en lindrig tull, under det att den vida bättre Östersjö-varan blifvit tungt beskattad, så har, i dess handel med denna koloni, ett betydligt deficit, redan länge, ägt rum. Men med dessa betydliga belopp, hvilka England sålunda, sedan längre tid, förlorat på denna sin besittning, är likväl räkningen öfver dess uppoffringar längt ifrån att vara afslutad. Efter hvad man vet, gör England, för närvarande, ganska stora rustningar för att dämpa insurrectionen i Canada, och hvad dylika små uppträden kosta statskassan. derom lemnar MCullochYs arbete nägra märkliga upplysningar. Det heter der noml.: Genom kriget 1739. hvilket i sjelfva verket var en strid om Amerika, ökades vär statsskuld med 31 millioner P. S.; genom det likartade kriget at 17535 med åter 71 millioner och, genom Förenta Staternas befrielsekrig, med nära nog 100 millioner P. S.