Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 februari 1838, sida 1

Följande utdrag af, bref från Red. Korrespondentri Lon don, af d. ofte Jannari äro, pbeträsande Engelska ministerens ställning, tillfölje af Caynda-angelägenheterne, af särdeles intresse; det lyder som följer: — — — — Ären denna vecka har sjöfarten till största delen varit afbruten af den ihållande kölden. som dock sedan Thorsdagen något aftagit. I går anmältes endast ett. och, i dag inget fartyg på tullen. Aken så längt ner som Gramesend är Themsen onarigabel, och ett ångfartyg från Lissabon, som i går försökte uppkomma, måste återvända. Under sadane förhållanden måste all export npphöra, så mycket mer som man, enligt i dag ingangna underrätteker. känner att i alla hamnar, från och med Bordeaux till S:t Petersburg, skeppsfarten är afbruten af is. Från Stockholm hafva vi ej senare underrättelser än af d. äte, och alla poster af d. 1l:te, från Hamburg, hafva ännu ej ingått. Paketfartyget Sidelons, som afseglade från Newyork den 2:dre denna månad är rapporteradt under ansegling till Liverpool (e ported af Holyhead), men ännu kl. 9 e. m. äro inga bref eller tiuningar derifran ankamne. Med hvad otålighet underrättelser från Canada motses. kan dömas deraf, att vi under. dagens lopp erhållit 2:ne expresser utan poster: i morse blott med den nyheten att posten, då expressen lemnade Liverpool, ännu icke anländt, men att ett Ängfartyg var utsändt för att uppsöka paketen och inbringa postväskan. Alla göromål på fondbörsen hvilade tillfölje häraf 124 timma, blott i afvaktan på nyheter med nämnde paket. Tidningarne och mängden af deras läsare anse visserligen de senast från Canada ingångne underrättelserne säsom decisiva, och allmänna meningen är att insurrektionen är kufvad. Men detta stär icke tillsamman med den allmänna otåligheten för underrättelsen derifrån, de fortsatta rustningarne, värfningarne och ministrames förslag att upptaga ett nytt lån för de sistnämndes och krigskostnadernes betåckande. Ställningen och andan bland den Canadiensiska befolkningen ärså utförligt debatterad och upplyst af talen i underhuset, att det förefaller mig mer än absurdt, huru det kan påstås att en insurrektion, grundad, såsom den ifrågavarande, kan vara helt och hållet tillintetgjord derför att trupparne i en partiel sammanträffning behållit segren. Ä . Det af mig tillförne antydda nära sammanhanget mellan Sveriges handel och denna fräga gör att jag ej drager i betänkande att göra den tillett föremål för kommerciel korrespondens. Af dagens post finner Tit., att Sir R. Peel vid andra läsningen af ministrarnes bill för authoriserandet af Lord Durhams stathållarskap i Canada Åeta anfört, att det vore hans mening dervid göra vissa amendements, och att dessa skulle i afton förekomma i underhuset. Genast vid notisen härom blåste de ministeriella tidningarne och deras organer i luren. att detta vore en vanlig tories-list, och att ministeren vore för mycket öfvertygad om folkets och parlamentets godkännande af dess åtgärder (ehuru frågan vore en partifråga och dess bibehållande möjligen derpå kunde bero) för att derigenom kunna afskräckas från sin bana; men då ministeren verkligen fann, att den, om Sir R. Peel presserade saken, vid en omröstning skulle blifva i minoriteten ock följaktligen nödgas resignera, antog den en annan ton, och i debatten i går afton förklarade Lord John Russel på en bestämd fråga, hvad han ämnade göra, att han före besvarandet måste inhem—