Bland nyare företag inom provinsen, yttrar Wermlands tidning. som vid närmare eftersinnande torde förtjena en större och allmännare uppmärksamhet. är den af Kapitenen och Riddaren H:r Grefve C. G. Löwenhjelm för ej längesedan på dess possession Long och för öfrigt inom Grums församling införda uniforma drägt, kallad Grumsdrägten. Denna brukas af så väl ståndspersoner som allmoge. och är särskilt arrangerad för båda könen. Dess färger åro svart och rödt. Nyttan af sådane allmänt antagna och oföränderliga drägter mäste vara flerfaldig. För det första måste de motverka flärd och fåfänga jemte en mångd onödiga utgifter: för det andra leda till snygghet och ordningsinne med deraf följande trefnad och enkelhet i seder. Man torde med skäl kunna sätta i fråga, om en snygg och ordningsälskande allmoge kan vorkligen finnas. så framt den ej brukar nationaldrägt. Vi veta hvad i detta hänseende de i Fryksdalen och Jösse härad af ålder antagne drägter hafva verkat. och ingen lärer kunna misskänna. att den bland folket i dessa trakter rädande esprit och nationella anda stått med deras drägter i ett nära samband. hvarsäre vore på intet sätt önskrärdt, om desamma genom er tilltagande fallenhet för ytlighet och lyx skulle bortträngas. Form och anda hafva i allmänhet ett mycket nära samband med hvarandra, enkelheten och likheten i klädsel motsvarar och befordrar vanligtvis en dermed enlig sinnesart, och det sköna i den yttre bildningen tager sig vanligen bäst ut i den uniforma klärlseln. men förlorar, om äfven emot afsigt, genom flärdens och monernas äfventyrliga och fåfänga lappverk. merendels följde vid sidan af deras kontrast osnyggheten och de urmodiga trasorna. som draga afunden, oförnöjsamheten och otrefnaden i spåren, jemte deraf härrörande i moraliskt hänseende skadliga verkningar. Till förekommande häraf. lärer framför allt ingen ting kunna mer bidraga, än efterdömen från den bildade klassen i samhället.