Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 november 1837, sida 2

Aftonbladet för d. 4 Nov. innehöll några, som det oss synes, bade sunda och väl utförda betraktelser, i anledning af H. M. Konungens resa, uti hvilka vi bedja att få, med Dagligt Allehanda, fullkomligt instämma. Det personliga, nästan religiösa devouementet för Regenten är Svenskarne lika medfödt, ja det är från deras natur snart sagdt lika oskiljaktigtsom kärleken till samiljen och hembyggden. Men denna personliga vördnad har, såsom A. B. rigtigt anmärker , alldeles ingenting att betyda såsom en opinionsyttring i afseende på styrelsesystemet och Rikets förvaltning. Om något folk har en inneboende, om vi så få uttrycka oss, konstitutionel känsla, så år det Svenska folket. Kungen kan icke göra orätt är ett slags tro hos folket ; likasom konstitutionalismens doktrin år att han icke skall ega makt att göra det: det goda som sker, tillskrifves således honom; för det misslyckade, orättvisa, skadliga få, Herrarnef, Kungens Embetsmäån och omgifning skulden. Derföre företer Svenska historien många exempel derpå att Kungen kunnat vara per. sonligen älskad, under det missnöjet mot Regeringen varit både allmänt och högljudt. En hvar, som reser uti eller corresponderar med landsorterne eller iakttager sinnesstämningen i hufvudstaden, är i tillfälle att bedömma, huru härmed för närvarande sig förhåller och om oppositionen mot Regeringen, dess hushålls-, lagstiftnings-, befordringsoch belöningssystem erfarit den ringaste mildring af den utan tvifvel uppriktiga hyllning, som blifvit lemnad åt de Kungliga personerna vid deras resor genom landet. Vi betrifle åtminstone. att händelsen varit sådan, och vi upprepe vår åfvertygelse, att t. ex. en sadan maktutöfning, som de oupphörliga Tidningsindragningarna. vissa befordringar till Landshöfdingar, Stats-Råder, Justitie-Råder och andra så högre som ringare Embeten m. m. skada Regeringen i opinionen oberäkneligt vida mer, än hon kan råäkna sig till godo af de personliga årebetygelserna för Statens öfverhufvud och dess familj. nerna ne neta