har man icke skådat några dylika skräckscener. Franska soldaten, uppbragt ända till ytterlighet, gaf iugen pardon, och, äfven om han velat gifva den, hade den icke blifvit förstådd af den vildsinnade Kabylen. Förgåäfves pemödade sig Hertigen af Nemours att sätta en gräns för mördandet: hans befallningar blefvo ej åtlydde. Tropparnes hämndlystnad kände ej mera några grånsor; hvad som mötte dem blef nedgjordt. De fiendtliga tropparne drogo sig allmänt tillbaka mot den gent emot stormningspunkten belägna porten el-Kantara. Hvad derutom tilldrog sig, nämner ej berättaren. Den 14:de voro de Fransyske tropparne i ostörd besittning af Constantineh. Någon säker uppgift, rörande den af Fransmännen lidna förlusten, har ännu icke blifvit synlig. General Vallse anslår den, i en af sina sednare rapporter, till 97 döde och 494 sårade, hvaribland 15 officerare; privata skrifvelser deremot uppskatta den till 1000 döde och 12 till 1500 sårade; andra åter tala om 300 döde och lika så många sårade. Af Achmeds här tros omkring 6000 man hafva blifvit urståndsatte att strida. Rörande det läge, hvari segervinnarne befinna sig, åro äfven meningarne delade. Att det just icke är det säkraste, torde man vål dock, utan fruktan att misstaga sig , kunna såga. Sjelsva sättet, hvarpå Regeringen publicerar de från krigstheatern ankomne depescherne, gifver det vid handen. Också tillstå flere Fransyska tidningar det ganska öppet och satirisera öfrer den gamle general Vallce ), hvilken de säga hafva gått så längei krigets skola, att han förgätit konsten att uppsätta en fullständig rapport. Väl talas om, att en sådan ändteligen skall vara ankommen; men ännu den 29:de October hade icke en bokstaf af densamme varit synlig i Monitbren. Emedlertid lärer det hafva blifvit beslutadt i konseljen, att Constantineh skall för erärdeliga tider ockuperas af Fransmännen. Vi behålla denna stad — yttrar sig Journal des Debats i en af sina aftonupplagor. Den skall blifva sätet för provincial-styrelsen och erhålla en stark garnison. I grannskapet af densamme skall upprättas ett stort, besästadt läger. Hamnen i Stora, som, redan under Romarnes tid, var den hufvudsakligaste nederlagsplatsen i Numidien, kommer att iståndsättas. Anläggandet af ett marin-etablissement och uppbyggandet af en stad derstädes ingå äfven i denna plan. Afståndet mellan Bona och Constantineh är omkring 40 mil; afståndet mellan sistnämnde stad och Stora belöper sig endast till 22: Stora blir således Constantine hs hamn. Mellan begge dessa städer kommer att anläggas en väg, hvarvid man ämnar att begagna sig af en gammal Romersk stensättning, som, enligt innevånarnes sammanstämmande berättelser, skall vara mycket vål bibehållen, På denna stråt. som genomskär en för sin fruktbarhet och sin rika tillgång på vatten högst märkvärdig dal, skola, på vissa afständ från hvarandra, byar med Europeiska kolonister anläggas. Stora blir nederlagsplatsen för hela prorinsens handel. Guelma skall befästas och erhåller en permanent garnisou. Seybnussa-slätten och kusten till La Calle aftråädes åt nybyggare och odlas. Hvad som är sumpigt uttorkas genom stora afloppgrafvar Åc. Åce. Inom Tory-partiet i England har Franska Regeringens beslut att hehålla Constantineh väckt stort uppseende och mycken förargelse. tidningarne Morning-Post. Standard och Morning-Herald angripa det på det hätskaste. Man beskyller Frankrike för att vilja tillegna sig envåldsmakten öfver medelllafvet, likasom Ryssland tillegnat sig den öfver svarta hafvet. I sin förtret har man ät Ludrig Philip icke kunnat påhitta något annat epithet än — fredens Napoleon, och man beskyller honom för, att, genom sina sednare Afrikanska ockupationer, hafra brutit mot förnt ingångna politiska förbindelser. Det enda, hvarmed man tröstar sig, är alt det Afrikansk-fransyska våldet icke långe skall kunna bibehålla sig. Åfven de under Whig-partiets ledning stående bladen gifva, åtminstone indirekte, tillkänna den jalousie, hvarmed man i England betraktar de af Frankrike på Afrikas kust gjorde eröfringarne. Dock hafva ännu icke någre, i antifransysk anda affattade, artiklar varit i dem synlige. ) General J alle är 65 år gammal, har varit i krigstjenst i 40 år och derunder bevistat ej mindre än 32 belägringar.