mare införlifvas dermed och den unga medborgaren under sjelfva uppsostringsåren närmare fästas vid staten. 3:ti o Att lärarnes tid ej bör upptagas af domarefunktioner, som dessutom äro aldeles fremmande för de flestes vetenskapliga forskningar, bvilka icke göra dem tjenlige till domarevärf. 4:to Att rätta gränsen mellan de allmänna domstolarne och den Akademiska nästan är omöjlig att uppdraga och att konflikten mellan Akademiens embetsmän och de civila ej sällan föranledt, det allmänna ordningen blifvit förbisedd, under det man tvistat om obetydliga företrädesrättigheter. Derpå undersökte kommiten den frågan: om Prestestäåndets privilegier kunde utgöra något hinder för Kongl Maj:t att upphäfva den Akademiska jurisdiktionen; och kom till det resultat, att presteståndets privilegier ingalunda voro till hinder derför. I fråga om de studerandes rätt att dömas af sina lärare, ansåg kommitn, att den Akademiska disciplinen bör färdas af lärarne, äfven om presteståndets privilegier derom ingenting innejlölle, äfvensom att lärarne sjelfve, i mål som rörde deras embeten, icke lyda under allmän domstol: Den jurisdiktion, komitn ansåg böra skiljas från Akademien; var således endast den, som har att behandla tvistemål och sådane brottmål, som skola bedömas efter allmän lag och i hvilka den allmänna rättegångsordningen, med vanlig rått till vad och besvär, skall iakttagas. Komitn föreslog handlingarnes öfverlemnande till lagkommiten, med befallning Åatt vid utarbetandet af förslaget till Rättegångsbalk, tillse, det Akademiska jurisdiktionen, på en gång med de flera, som kunna finnas öfverflödiga eller för tidens skick olämpliga, varder afskaffad.:Om den på det nya lagförslaget arbetande kommiten lagt detta utlätande med atföljande handlingar ad acta, ntan att föreslå någon ändamålsenlig reform i utlåtandets anda, så kan detta icke minska den aktning, man är skyldig de i detsamma ådagalagde frisinnade tänkesätt och bemödanden.