HDm3m33A3A:.3.niii INLÄNDSKA UNDERRATTELSER I SAMMANDRAG. Tidningen Spegeln yttrar: Götha Hofkått har å nyo fått en förstärkning af tillförordnade eller , som: det der heter, adjungerade Ledamöter, icke sällan förebud för HofRättens orubbliga förstärkning innan kort med en hel ny Division af både Ledamöter och Betjening; åtminstone när man vid nästa Riksdag fått tillfälle att skaffa anslag till de nya lönerna. Denna gången är en dylik tillökning så mycket oumdvikligare förberedd, som skälen till den nu skedda adjungeringen hemtats från verkan af de nya förändringarne med en del förvaltande Embetsverk. Anledningen uppgifves nemligen vara den betydliga tillökning i göromål, som Hof-Rätten fatt vidkännas genom de mänga från UnderRätterna ständigt inkommande Tullmålen och Konfiskationsmålen samt Militieboställssynemålen, jemte en mängd andra ärenden. hvilka förut tillhört Commerce-Collegii och andra Förvaltande Verks behandling, men nu mera blifvit förflyttade derifrån under HofRåtternas domsrått, när målen i besvärsväg eller annars dit fullföljas. Som detta förhållande alltjemnt kommer att fortfara, så är tydligt att samma orsak till HofRättens förstärkning likaledes måste fortfara framdeles, och den minskning i embetsmannapersonal med dertill hörande aflöning som Ständerna trott sig tillvägabringa på ett håll, alltså uppväges af en motsvarande tillökning på ett annat, eller, som man säger, att hvad som skickas ut genom dörrn, återkommer genom fönstret. I denna skenbara omöjlighet att åstadkomma besparingar i statsutgifterna medelst omskapning af allmänna inrättningar, har man ett nytt prof på de svårigheter som i gamla samhällen möta de så kallade reformerna , när dessa skola öfverflyttas från ord till sak: från teoriernas och frasernas område till verklighetens. Att svårigheterna likväl mera ligga i sättet än saken, och att man hittills icke lyckats eller velat finna rätta sättet, visar sig emedlertid bäst af Norr ig es statsinrättning. En blick på Norrska Statskalendern , i jemförelse med den Svenska, upplyser genast att förteckningen på Sveriges tjenstemannapersonal är mer ån sex gånger vidlyftigare än Norriges; men då Sveriges folkmängd knappt är tre gånger så stor som Norriges, så skulle likväl, efter samma proportion, ej behöfvas tre gånger så många tjenstemän här som i Norrige, för att sköta Sveriges angelägenheter lika väl som Norriges, hvilka, som bekant är, af Norrmännen i allmänhet anses väl vårdade. Svenska embetsmånnens antal är följaktligen mer än dubbelt större än som i sjelfva verket erfordrades. Man må ej invända att olikheten nödvändigt kommer ifrån begge Rikenas olika politiska konstitution — representation och så vidare —; den Norrska embetsfördelningen fanns under Danska tiden sådan den är nu, med obetydliga skiljaktigheter, och har alltså tillkommit då Norrige ännu hade en tjenstbehöfvande adel likasom Sverige och dessutom stod öppet för alla Danska tjenstsökande. Emedlertid röjer sig. genom detta och andra exempel, dagligen allt mera tydligt att så kallade partiella reformer, sådana som hittills blifvit hos oss försökta, icke förmå att gifva Sveriges invecklade kollegiala och municipala statsskick den enkelhet, som Norrska embetsinrättningen ärft från detenväldiga Danmark. Äfven denna erfarenhet af det misslyckade medförer sin nytta, hvilken också ej heller bör gå förlorad för våra reformatörer och organisatörer vid och utom riksdagarne, så snart öfvertygelsen om den hittills beträdda reformationsvägens oduglighet hunnit blifva alimän. För studentexamen vid Upsala universitet har blifvit stadgadt, att tvänne nya examinatorer komma att antagas, den ena för naturalhistoria, den andra för lefvande språken jemte svensk grammatik; dock må ej härigenom examenstiden förlängas eller nägra kostnader för de studerande förorsakas. Tillika är stadgadt, att de ynglingar , som på begäran njutit i studentexamen frikallelse från prof i de gamla språken, men sedermera önska, att i något af dessa språk undergå studentexamen , då jemväl skola undergå examen i alla öfriga till studentexamen hörande stycken. Hos Kongl. Kommerse-Kollegium har Bryggaren Olof J. Arenander sökt Patent a här i Riket hittills obegagnad beredning af så kalladt London och Windsor-öl, Weissbier-, Maltwin-, Kotbuser-, Stettineroch Baperskt-öl; hvarvid sökanden till Kongl. Kollegium ingifvit så väl en ritning med åtföljande förklaring å de vid ifrågavarande brygd erforderliga apparater och redskap . som ock en Tabell, utvisande de olika ingredientier, som till hvarje ölsort användas, dock med bifogad uppgift af sökanden, att för detta arbetes fullständiga verkställighet skall erfordras en praktisk handläggning och öfning. som följaktligen icke kan skriftligen meddelas. Denna tabell, jemte ritning med åtföljande förklaring, förvaras hos Kongl. Kollegii Registrator och kunna hos honom få beses.