THEATER. En af UH:r Heussers allraklenaste representationer var MURARN OCH SMHDEN. uppförd den 17 dennes. Ehuru murarn sjöngs af H:r Forner ganska tillfredställande, och brudens parti äfvenså af M:lle Widemann, som tillika spelte rölen ganska täckt, kunde det hela omöjligen hafva någon framvang. lI:r Heussers moyenger äro icke för stora, och dem han sger. bör han derföre alltid använda på bästa möjliga sått. För smeden fanns väl ingen annan än H:r Hanstein, men genom brist på instudering och natur i sitt spel, gingo de bästa scenerna förlorade. Fru Bertrand hade kunnat och hordt gifvas antingen af Fruarne Heusser eller Nuchly. ty Fru Eckstedt gjorde denna rätt inflytelserika rol till ett fullkomligt null. Om vi sagt. att Fru Nachly icke borde öfvertaga några sångpartier. så menas dermed de första eller andra i ordningen, men då det gifves tillsällen. der äfven en tredje eller fjerde är nödvändig, när de förnämsta sängerskorna förut äro upptagna, så är Fru Nachly utan tvifvel en bättre reserv, än den vi stundom mäste höra. Med ett ord. intrycket af den lilla vackra operan gick alldeles förloradt, då vi likväl i fjol sågo den tvenne gånger med mycket nöje. Deremot hade vi icke väntat att TROLLFLÖJTEN skulle kunna, hvad sängen beträffar. så vida lyckas. Sarastros parti sjöngs af H:r Bost verkligt öfverraskande och ingen enda nummer deraf saknade Publikens erkännande: han är en af H:r Heussers bästa aquisitioner. Öfver H:r Forner hafva vi hittills aldrig velat yttra ett afgörande omdöme, och fägna oss, att det ännu icke skett, ty först sedan vi hört honom som Tamino, tilltro vi oss kunna säga att han är en god dramatisk sångare och hans röst, om icke stark, likväl högst behaglig, hvilket han utvecklade i sin sköna. känslofulla, klassiska aria, Som trotsat mången Tenorists bemödande. Han framkallades äfven efter pjesens slut och erhöll den uppmuntrande vissheten, att vara gerna sedd. Nattens Drottning har endast två, men så oerhördt svåra arier, att hvarje billig måste vara nöjd med det sätt. hvarpå M:lle Greenberg exeqverade dem. I anseende till styrkan och omfånget af sin röst, var hon också den enda bland sällskapet, som kunde öfvertaga dem. Vi komma nu till Pamina, och, då vi veta ess vara bland dem, som uppriktigt önska H:r Heusser framgång och uppmuntran