Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 juli 1837, sida 1

L Aii —LHLCöDLAAAAA AAAAA tillväga handlar dock helt och hållet bakvåndt; ty hvem inser icke att det för honom vore vida fördelaktigare, om han, såsom otaliga andra, sökte komma i solskenet. eller åtminstone för den öfriga mängden utbasunade sina bedrifter och icke ställde sin verksamhets klartlysande ljus under ena skåppo.;s Då berget icke ville gå till Ålahomet, så gick Mahomet till berget, och så, mutatis mutandis, bör äfven den kloke förtjensten göra. Inser den kortsynta hopen icke sjelfmant det goda man uträttar, så bör man påpeka det sjelf och vidt och bredt orda derom. Detta är klokt handladt, och ingen bör förtycka den handlande personen derföre. Finnas dock de, som draga det goda, man sagt sig verka, i tvifvelsmål, så bör man aldrig med skäl söka att skingra desamme, utan endast antaga en myndig min. säga att man finner dylika invändningar icke värde något svar; påstå att de endast kunnat uppkastas af afundsjuka personer ; försäkra alt man icke tvingar sina välgers ningar på någon, med mera dylikt, som klokheten kan bjuda en att yttra och framställa. På dessa reflexioner ledas vi, bland mycket annat, afåtskillige af Herr Jacob S. Simon i åtskillige tidningar införde annonser, rörande sitt härstädes, inrättade 20:nde penningelotteri. Utom att. oss veterligen, ega någon enskild förmögenhet, ordar han, i planen till ofvannämndr lotteri, om sis na banguirers i Stockholm, Götheborg och Helsingborg? i en möt Herr Levien rigtad apostrof säger han sig icke tvinga någon att köpa af sina lotter; i eh i detta blad för i dag införd annons ytträr han att han finner våra, i N:o 77 af denna tidning gifna upplysningar, rörande en: af en insändare i Carlskrona Weckoblad framställd fråga, icke för närrarande förtjena något svar: och i samma annons antyder han det vara sin förmodan, att nyssnämnde upplysningar tillkommit genom en jalousie de metier. Kronan på sitt lotteri och thy åtföljande skriftstålleri har han dock satt medelst en i sistnämnde tidning för den 5:te dennes införd annons, som vi, af nitälskan för den patriotiska sak, hvars förkämpe han tyckes vara, här nedan anse oss böra reproducera. Den är af följande ordalydelse? Uti N:o 49 af detta Blad finnes införd en unnons, som utgår på utt uppgifra härvarande Penninge-Lotteri såsom mindre tillförlitligt. hedaktionerne åf härvarande tidningar uppmanas utt tillkännagifva hvad dessa hafva sig derom bekant, men får jag nu nämna det jag, redan före detta, tillkäånnagifrit uti hörvarande tidningar det jag ansvarar för detta 20:de Penninge-Lotteris Vinsters råtta undfående, hvilket förhållande jag ansett mig, i anseende till den famösa annonser i detta Blad, (hvars författare är mig obekant) härmed böra tillkännagifra, äfven i denna tidning : I förloppning att hvarje Svensk man inser nyttan af detta Penninge-Lotteris inrättande för tundet, vill jag hoppas det de fåsta uppmärksamhet på denna min annons och ej lyssna till det som obehörige personer framställa till detta 20:de Penninge-Lotteris misskånnande. Götheborg i Juni 1837. J. S. SIMON. Af hvad nu blifvit anfördt finner den gunstbenägne läsaren, l: m o: att man kan hafva bankirer. utan att hafva någon förmögenliet; 2: do: att man? bör slippa allt klander för hvatl man gör eller låter, då man är beskedlig noy att icke tvinga någon att derutinnan deltaga; 3: ti o: att våra upplysningar, rörande det af Herr Jacob S. Simon härstädes inrättade 20:nde penningelotteri, icke för närvarande förtjena något svar i men att de, vill Gud, väl vexa till sig; och då, måhända, kunmma befinnas värdige ett sådant; 4: t o: att äfven vi, såsom förmente lotteriegare, kunde hafva våra bankirer, hvilket ville mycket såga i dessa förbistrade penningetider; 5 to: att hvarje Svensk man bör inse den nytta Herr Simon gjort landet med inrättandet af bemälte lotteri; och 6 :to: att Allmänheten (förmodligen emedan Herr Simon består sig med bankirer) bör sätta mera tro till hvad han säger, äån hvad andra, af honom såkallade obehörige , personer kunna framställa till det 20:nde penningelotteriets wisskännande. Me . Det. gör oss. verkligen ondt, att äfven vi varit ibland dem, som icke kunnat inse. den, stora nytta oftanämnde lotteri kunde göra vårt fattiga sädernesland. Vår irring härutinnan är oss nu fullkomligt tydlig och klar; ty l: m o har man ett lotteri, och, till följe deras några tusen förhoppningar mera; och 2::d o bör man väl nu, sedan man ändteligen hunnit få ett Svenskt, af privat man inrättadt penningelotteri, vara så patriotiskt sinnad, att man (alldenstund lotterispel numera blifvit en alldeles: onmbårlig simtröja för det ofta för skeppsbrott blottstållda hoppet) spelar på det, och icke på de utländske, genom hvilka penningarne endast dragas ur landet. Obegripligt är det emedlertid, att ingen förr kunnat falla på denna stora, riksgagneliga ids. hvarigenom utan. tvifvel, om den med nit och värma omfattas. mycken välmåga kommer att kringspridas. Men så går det till här i verlden: ägg har man nog; men alt ställa dem på ändan, se det år blott en och annan pålitlig och snillrik olumbus förbehållet i För att emedlertid på något sätt godtgöra vår mot Herr Simon begångna förseelse, taga vi oss härmedelst friheten uppmana alla vänDer och gynnare af det välgångsbringande lotterispelet 1:wmo att flitigt Spola på Herr Siwons lotteri, och 2: do, att, genom frivilliga bidrag, tillvågabrins farnidat honan smet iraminkå för B DatrÖAri Z. Ta