Kongl. Maj:t har, medelst Kungörelse af den 28 nästl. April, meddelat vissa föreskrifter för Angfartyg, som begagnas för fortskaffande af resande. För att, å ena sidan, betrygga allmänheten emot olyckshändelser genom ångbåtsfarten, och, å den andra, icke genom alltför besvärliga kontroller och försigtighetsmått hindra, en ytterligare tillvext af detta nyttiga kommanikations-medel, har Kongl. Maj:t funnit för godt att, i afseende på ångfartyg, som föra passagerare, tills vidare i Nåder förordna: 1:o Att. ifrån och med nästa är. ångfartyg, som föra passagerare, skola hvarje år. innan farten begynnes, i den hamn der fartyget år liggande, undergå besigtning till så väl skråf, tackling och utredning, som maschineri. af sakkunnige män. hvilka dertill varda förordnade, i Stockholm af Kongl. Ötver-Stathallare-Embetet och i Landsorterne af Kongl. Maj:ts Befallningshasvande eller Magistraten i den stad, hvarifrån första resan anträdes; börande den kostnad. som för besigtningen kan äga rum, af ägaren godtgöras. och bevis öfver verkställd besigtning åtfölja fartyget: 2:o att, om vid sådan besigtning utrönes och intygas. att ångfartyg i ett eller annat afseende år så bristfälligt. att fara under dess begagnande kan uppstå, Öfver-Ståthallare-Embetet i Stockholm och Kongl. Maj:ts Befallningshafvande eller Magistraten i den stad. hvarest ångfartyget befinnes. hör låta inställa samma fartygs resor till dess de anmälda bristerna blifvit botade: 3:o att, om under forsättningen af ångsartygs resor för året anledning skul. le uppstå att befara vådliga bristfälligheter, det må bero af Öfver-StåthållareEmbetet i Stockholm samt af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande eller Magistraten i den stad. der ångfartyg är för tillfället liggande, att vidtaga de åtgärder. I:sta och 2:dra punkterna innehalla: 4:o att, då tvenne fartyg möta hvarandra, begge skola vika åt styrbord, samt att ångfartyg alltid skall vika för seglande fartyg: och d 5:o att föreskrifterna i 3:dje och 4:de punkterna skola genast efter kungörandet vinna tillämpning. Aftonbladet har i denna förordning velat finna ett af Regeringen hegånget ingrepp i eganderätten. Denna åsigt kunna vi ingalunda dela. Väl innefattar begreppet eganderätt rättigheten, att, oberoende af andra individers godtfinnande, disponera öfver sin egendom; men i ett lagbundet samhålle blir dock alltid denna dispositionsrättighet vilkorlig, d. v. s. får ej utöfvas så att skada derigenom kan tillfogas annor man. Så t ex. kan man ju, utan att derföre rättvisligen kunna klaga öfver något ingrepp i eganderätten, af den öfver samhällsordningen vakande makten förhjudas, att, äfven om huset är ens eget, gå med bart ljus å sådane ställen der lätt antändliga ämnen, såsom hö, halm, hampa, lin c.. förvaras. Man kan äfven af Samma auktoritet förbjndas att i sitt hus förvara större Åvantiteter af krut. Skotts losande i stad, äfven om det sker på egen grund och med egna eldgerär, är ju hos oss. enligt gällande författningar. för. bjudet, och dack kunna vi icke inse att eganderåtten genom ett dylikt förbud blifvit på något för densamma menligt sätt inskränkt. Lika litet kanna vi inse, huru en förordning, som endast stadgar att inga bristfälliga ångfartyg få till några transporter begagnas kan kallas inskränkning i deras egares frihet. Det är ju endast en från deras sida möjligtvis inträffande vårdslöshet som man med denna förordning velat förebygga, och detta måtte väl vara helt olika med inskränkning i frihet eller eganderätt. Hvad åter beträffar den svårighet i tillämpningen och kraftlöshet i afseende på syftemålet, hvilken Aftonbladet omtalar, äro vi. så vida dess anmärkningar röra det tredje momentet i den Kongl. förordningen, helt och hållet af samma mening. Att i en småstad finna personer, som med Verklig sakkännedom