P. S. Götheborg, d. 20 Maj. Genom privat, med gårdagens post hit ankommen skrifvelse underråttas vi om H. Excellens Statsministerns för Utrikes Årenderna. H:r Gresve GUSTAF ar WETTERSTEDTS. den 15 dennes timade dödliga franfälle. Hvilka historiska märkgärdigheter äro icke fästade vid detta namn: Riksdagen 1812, mötet i Å bo, fredsunderhandlingarne i Kiel, den beryktade skeppshandeln — se der ämnen att behandla i en nekrolog öfver den aflidne Statsmannen! se der minnen, sorgliga och ljufva allt efter som man tillhör det ena eller det andra partiet! se der tilldragelser, hvilkas verkningar måhända ånnu skola fortfara, når man blott af forntida hätder vet att det funnits en man. som, för att göra sig förtjent af fäderneslandets eviga tacksamhet, endast alltid behöst följa den fosterländska känsla, af hvilken han genomströmmades då han till Statsrådets protokoll dikterade det yttrande, som blifvit offentliggjordt uti Aulersnarres historiska handlingar. Året 1812 (yttrar sig en af våra ryktbaraste skriltställare) utgjorde brävnpunkten i Grefve af Wetterstedts ofläntliga lit och, dess värre! vändningspunkten i hans politiska vandel. Hans Rådgisrarekall fick detta ar en dubbel märkvärdighet: i Sveriges inre förhållanden, genom Grundlagens kränkning i trycktrihetsfiågan at de förespeglingar. sedermera lika litet förnekade som uppfyllda, bvarigenom den tillvägabragtes: i Sveriges yttre förhållanden, genom fördraget i Åbo. Att emedlertid Grefve Wetlerstedt varit en med ovanliga egenskaper utrustad man. kan likväl icke bestridas. Måtte, till fäderneslandets bästa. de. hvilka efter honom komma att få sig den utländska diplomatiska portföljen anförtrodd, med undvikande af hans fel, blifva honom jemngode i förtjenster!!