Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 april 1837, sida 1

Oroligheterne i Lund. Den djupa tystnad; hvilken publiciteten i Lun d, rörande de derstådes nyligen timade tilldragelser, hittills iakttagit, är nu ändteligen bruten. I det med Lördagsposten hit ankomne 3l:sta numret af Skänska Correspondenten finner man en temmeligen utförlig och med flere ganska träffande reflexioner beledsagad skildring af desamma, och det är med innerlig glädje som vi, efter genomläsningen deraf, finna de till oss ingångna enskilta underrättelserne: att de obehagliga uppträdena endast böra läggas några få individer till last, offentligen bekräftade? Hvar och en (yttrar sig, bland annat, nämnde tidning) som, till följe af dessa uppträden, vill kasta någon skugga på den i Luad studerande ungdomens sedlighet, förråder en fullkomlig okunnighet om dervarande förhållanden. Man tänke sig 400 ynglingar, alla i den lifligaste åldren, sammanträngde i en småstad, de facto utan hvad man kallar polis eller uppsigt i gator och gränder, före detta de facto lemnade utan band af några andra lagar, än dem, som hvars och ens bildning och moralitet föreskrefvo; före detta egande den öfvertygelsen, att individen kunde tilläta sig, snart sagdt, hvad som hekt, utan fruktan att gripas å bar gerning, eller ses af något bevakande öga, utan. fruktan för sträng undersökning eller straff; tänke sig hvem som helst allt detta — och man mäste beundra den sedlighet, söm varit och är rådande bland denna ungdom: ty den, hufvudsakligen den har uträttat att uppträden af straffvärd art så sällan hafva förekommit; Spel och dobbel äro vid Lunds akademi lika enskilte som högst sållsynte; värdshuslifvet år utdödt; flit och ordning herrska allmänneligen. Men om någon gång ett knot eller missnöje försports bland mängden, hvad har man gjort, för att leda och upplysa? Om 2 ynglingar origtigt uppfatta en sak och inbilla 2:ne andra detsamma och dessa fyra draga med sig andra fyra os s. v. och man sluts ligen hör omtalas ett missnöje utan grund och utan rimlighet, hvad göres för att förebygga ett utbrott af individens missnöje? Manne det icke vore gagneligt, om Herrar Kuratorer och Inspectorer, de der äro akademiska lärare, vid dylika tillfällen sammankallade Nationerne, upplyste de vikbeledda och framställde obehörigheten af missnöjet, hellre än att låta missnöjet. fritt koka flera dagar. Och då några vilseledda, berusade af friheten och af praxis icke fruktande några svåra följder, efter symtomer, af missnöje samlas för att 4 öppen gata hålla kanske flera timmars oväsen, hvad gör man för att tillrättavisa. leda, uppmuntra och uppmana till. ordning och skick? Hvem är den akademiske lärare. som med anspråk på Ungdomens aktning och förtroende, vid ett dylikt tillfälle visar sig hos de kanske 10 församlade, om han vet deraf? Ett enda vänligt och faderligt ord, då sådant vore det lämpligaste, skulle kanske rädda den vilseförda; en enda sträng blick skulle kanske en annan gäng afvända skandalen; ty märkom väl, att det icke var Stud. Ungdomene, utan blott några få Individer, som nu missbrukade den så kallade Akademiska friheten. Men för ett popularitetsjägeri, som i en från Akademien afgången Professor bade sin prototyp, smeker man i lugnet och drar sig undan i stormen, och då något menligt händer, som icke kan med harfoten öfverstrykas och döljas, så är det