den Stud. Ungdomen-, som skall framstå såsom så svår att styra, ehuru hvar och en, som med någon uppmärksamhet genomskådar förhållandet, inåste förundra sig öfver att Ungdomen till den grad styrer sig som den verkligen gjort: Hvad man dessutom kunde önska; vore endrägt hos alla Ungdomens ledare; så att den ene icke motarbetade den andre; ty illa upprätchålles ordning och skick; der ynglingar hos den ene förvissas om medhåll i sitt missnöje öfver de andres beslut: Någon takt i Ungdomens ledning ville man ock förmärka hos den eller dem; som äro i saknad af densaimme ; aktning vinnes bäst genom ett rätt iakttagande af den vederbörliga distancen mellan lärare och lärjunge: Hvad som emellertid är säkert, det är, att individens oordningar smärta lika mycket Stud. Ungdomen som andra, samt att en respektabel pluralitet bland Studerande Ungdomen önskar stådse fortfarande både sträng polis och rättvis tillämpning af den faderliga straffmakten, i fråga om hvarje oordning; som begås af individer, men som den halfupplysta dagens opinion vanligtvis räknar Stud. Ungdomen in corpore till last: En Ungdom, som är mån om sin heder, kan icke annat än ogilla hvad individen gör, då man ser att det möjligtvis kan kasta skugga på Akademien; och den; som i thy fall vill taga parti af kamratens oordningar, är i och med detsamma. skyldig under samma ogillande omdöme. Man bör göra skillnad mellan korporation och individ, opartiskt bedöma factum och alla orsaker och anledningar dertill: Den St. Ungdomehs sedliga uppfostran leder sitt ursprung från Föräldrahuset och de lägre läroverken, ej från Akademien: I antagandet af allmännare osedlighet bland Stud: Ungdomen, ligger derföre äfven en orättvisa mot föräldrar och de lägre läroverkens lärare: Icke heller dömer man t. ex. en hel församlings invånare att vara osedliga och oregerliga menniskor, derför alt några individer kunna vid något tillfälle illa uppföra sig: Till kraftyttringarne hör äfven den, att alla examina hafva blifvit inställde och hvarje Studerande förbjuden att under tiden af målets undersökning lemna staden utan Rektors tillstånd. Huruvida ett dylikt belägringstillstandvar nödvändigt, vilja vi icke bedöma. Så långt; med ytterst få förändringar, Skånska Correspondentens reflexioner. Hvad nu sjelfva ovåsendet beträffar, torde förloppet af detsamma säkrast och bäst kunna inhämtas af nedanstående till H. K. H. Kronprinsen, Akademiens Kansler, af Rekkorsembetet aflåtne skrifvelser: Mot midnatten emellan den 6 och 7:de dennes blef ett större stycke af en murtegel inkastadt genom fenstret i H:r Biskopen och ProCanzlern m. m. b:r Faxes sängkammare, der det lindrigt träffade Hir Biskopen i hufvudet och förorsakade ett blodsär. Så shart händelsen blef bekant: blefvo samtelige Nationernes Inspectores kallade till saminanträde i Consistorio, hvarest möten med Rationerne beslötos och anbefalltes, för att göra Studentcorpsen begripligt, att enda medlet att från sig aflägsna misstankan om medvetande och delaktighet i ett så afskydt företag; vore dels att offentligt visa sitt ogillande deraf; dels ock söka efterspana och upptärka förbrytaren. Dernäst beslöts; att hela Studentcorpsen, anförd af Curatorerne, skulle, sedan mötena blifvit slutade, begilva sig till Biskopshuset och genom en utsedd talare tolka den afsky, som en hittills så oerhörd förolämpning mot Academiens förman och välgörare måste väcka. Härpå begafvo sig närvarande Professorer jemte Rector till Biskopshuset, der man med tillfridsstållelse erfor, att H:r Biskopen; som nyligen tillfriskhat efter en svårare Sjukdom, befann sig vil godt lynne och utan menlig känsla af nattens händelse. viaare och sedan denna händelse, såväl till sin anledning som beskaffenhet, blifvit utredd, har Rektors-embetet derom till H. K. H. under den 15 dennes afgifvit nedanstående skrifvelse: Angående de natten emellan d. 6 och 7 dennes härstädes förefallne oordningar och våldsamheter. hvarom Rectors Embetet genom skrifvelse d. 8 dennes redan i underdanighet gjort anmälan; får jag nu, sedan vederbörlig undersökning hunnit företagas, ytterligare afgifva underdånig berättelse, och Rervid tillika i und. uppgifva de omständigheter, som synas innebära anledningen till dessa öordningar. hvilka hufvudsakligen genom den derunder tillkomna svårare, ehurn efter allt utseende ouppsätliga, förbrytelsen, kunnat erhålla en föraktlig och vanhedrande stämpek För mer än 20 är tillbaka, eller d. 16 Aug. 1816, fattades af Cons. Ac., i närvaro af Acad:s dåvarande Canzler Hans Excellence m. m. H:r Grefve von Engeström, det beslut, att muren som afstänger Lundagård från Stadens Lillä Torg, skulle nedtagas och annan tjenlig stängsel anbrivgas, så snart Acad. Cassans tillgångar det kunde medgifva. Under Bans Excellences vistande här hren 1819 och 1824 blef detta beslut ytterligare fastställdt, och dess befordrande till verkställighet var ett bland de ärenden Hans Excellenec, vid sitt afsked från Academien, öfverlemnade till Consistorii omsorg; under Önskan, att det icke måtte komma i förgåtenhet; helst murens borttagande skulle bidraga ej mindre till Lundagårds förskönande. ån till beredande af dess större sundhet. All åtgård härvid har dock kommit att hvila, egenteligen för bristande medel till kostnadernes bestridande, men unhända äfven i följd af ett välvilligt afseende på de olika meningar; som i denna fråga sedermera låtit förnimma sig. Emedlertid här, under de sednare åren, ett midtemot Lundagårdsmuren belåget hus blifvit först hyrt och sedan inköpt till boning för Stiftets Biskop, och då muren både ansetts vanprytllig och menlig för Biskopshuset, har den en gång blifvit reparerad och färgbestruken, men snart åter kommit i törfall, så att en betydlig kostnad för dess ytterligare bibehållande och iståndsättande erfordrats. När härtill inträffat. ätt någre för Domkyrkans utseende icke förmonlige små och förfallne byggnader, med hvilka muren värit i sammanhang, borttagits, befanns densamma änau mera onyttig och vanprydlig; hvaföre Consistorium förlidet är ansåg verkställigheten af det ofvan siberopade beslutet icke längre böra uppskjutas. Då nu detta blef bekant, inkommo såväl någre bland de yngre Lärarne vid Academien, söm en del af Student-Corpsen med särskilta petitioner till Consistorinm, om inställande af den tillåamade rifningen; men Consistorium sann något afseende å dylika hemstållningar icke kunna såstas, utan låt föranstalta om förfärdigandet af den nya stängsel, som i murens ställe skulle anbringas. Sedan detta medhunnifs arch Fretjdåen hlifvit för ändamålet tienlig. påböriades nedrifningen af