Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 april 1837, sida 1

INLAÄANDSEA UNDERRÄTTELSER I SAMMANDRAG. Målet angående afl. Öfverstinnan Hertzenhielm. Före uppläsandet af det i föregående tidningsnummer ordagrant återgifna anförandet af Ötverste Hertzenhielm, företeddes af Actor ett så lydande prestbetyg: err Öfversten och Riddaren Välborne A. Hertzenhielm är född 1754 den 17 November, gift 1803. Har under min tjenstetid hvarken beristat gndstjensten eller begått H. H. Nattvard. Herr Örrerstens christendomskunskap är öfver mitt omdöme (!!!). Wika den 14 Mars 1837. J. C. Köppen, P. L. Derefter anförde Actor, att ehuru han ställde sig i ansvar för hvad i rapporten blifvit emot Herr Öfversten och Riddaren Hertzenhjelm anmäldt, samt åtoge sig, att uppgisterne med vittnen styrka, Actor likväl ville meddela den npplysning, att han icke föranstaltat om rapportens införande i Länets Tidning. I anleduing af Herr Öfverstens uppgift, att Fru Hertzenhjeim njutit snnd och tillräcklig föda, framlemnade Actor icke allenast någre smärre stycken af ett mycket härdt och tjockt bröd, bakadt af sammanmalet rågoch hafremjöl, hvilka stycken, efter hvad Actor anmälte. funnits. vid det besök han den 31 sistlidne Januari vid Ramsnäsholm gjort. upphängde i en trasa på väggen i Fruns rum: utan ock ett af Herr Provincial-I.äkaren Doctor J. M. Bergman den 11 innevarande månad utgifvet betyg, af innehåll, att Fru Hertrenhjeim med den af alderdom förstörda tandbyggnad, som hennes döda kropp ntvisade, icke kunnat bita eller tugga det hårda och tjocka bröd, som Herr Kronofogden Bergsten för Doctorn. uppvisat. Sedan Herr Öfversten, angående sin Frus behandling eller rättare misshandling, afgifvit åtskilliga hvarannan stundom motsägande förklaringar, börjades vittnesförhöret och bland 23 vittnen, hvilkas berättelser mer och mindre graverade Herr Översten, aberopas här endast två. Anna Persdotter : att hon flere af de sednare åren, stumdom hvarannan vecka, och, stundom en gång i månaden, varit kallad till Ramsnäsholm. att för Herr Öfversten Hertzenhjelms eget behof förrätta brödbakning och matlagning: att Anna Persdotter. de dagar hon af sådan anledning uppehållit sig vid Ramsnäsholm. vanligen barit till Fro Hertzenhjelm hennes föda. bestående af samma mat, som tjeustefolket erhållit. och deribland sådant hårdt bröd. hvaraf stycken nu blifvit för Rätten uppviste: att Fru Hertzenhjelm alltid, då vittnet bultat på hennes dörr. öppnat den och med vittnet hållit längre och kortare samtal, stundom redigt och stundom oredigt : men vägrat vittnet inträde i rummet. under yttrande. att Gårdsrå kunde komma in: att Fru Hertzenhjelm en gång bedt vittnet förskaffa henne eld, för att anställa rökning, emedan i luften vore något farligt: att då vittnet vid ett tillfälle frågat, hura Fra Hertzenhjelm mådde, hon lemnat det svar, att hon hade både kroppe, och själs-plågor: att när vittnet någon gång. af eget bevåg och utan Herr Öfverstens tillstånd, gifvit Frun välling och en liten mjuk brödbulle, hon deröfver betygat mycken fägnad: att vittnet sistlidne höst. efter förrättad Caffe-kokning, bjudit Fru Hertzenhjelm en kopp Caffe och ett par bitar socker, hvilket sednare Fru Hertzenhjelm emottagit. men nekat att förtära Caffet, med yttrande, att det kunde skada henne, så litet det än vore: att Fru Hertrenhjelm de sednare åren ofta sommartiden gått ut på gården och ned till sjön: att vittnet i Fru Hertzenhjelms rum väl blifvit varse en tom sång och en soffa, utan madrass, men att Frun såsom lögerstad begagnat någre hopskjutne stolar, med rått usla kuddar: att kakelngnen i Fru Hertzenhjelms rum vid T rettondedagstiden 1836 gått sönder, hvarefter eldning der icke kunnat förrättas. förr än kakelugnen blef lagad, som skett påföljde vår, eller sommar: att vittnet sistlidne Julafton, då strång köld infallit, frågat Fru Hertrenhjelm. om icke vittnet finge hos henne uppgöra eld, hvilket Frun vägrat, under förklarande, att det då blefre vårre, men tillika yttrat att hon sjelf skulle elda, om hon erhålle tjenlig ved såsom någre tallstickor: att Fru Hertzenhjelms beklädnad utgjorts af bara tra or, dermed hon föga varit skyddad emot kölden: att då vitsuet en morgon sistlidne vinter till Fru Hertzenhjelm yttrat, att vittnet den förutgångne natten varit myeket orolig vid den tanka, att Frun kunnat frysa ihjäl. Fru Hertzenhjelm svarat: ja, kylan är bra svår: Gud bevare hvarje menniska frän att frysa ihjäl, ty det år en svår död:att 2 AA RE OM ee.