vi icke sett af andra taskspelare. Sålunda framvisar Hr Falk t. ex. sex döda kramsfoglar liggande på en tallrik. IIxar och en kan: sjelf öfvertyga sig att de icke äro sofvande, utan verkligt döda: Dessa lägger han i en kastrull, slår öfver dem en magisk sås och ställer under kastrullen en spritlampa. Medan detta sjuder och stekes, gör Hr Falk några kortkonster och efter några minuter är änrättningen färdig: Han tat den nu af elden samt går omkring och frågar, om ingen vill spisa med honoib; men sällskapet tycktes denna gången icke hågadt dertill, synnerligast derföre att kramsfoglarne blifvit oplockade inlagde till stekning. Ur Falk sjelf var likväl icke så kräsmagad, utan försäkrade att det skulle smaka honom ganska godt samt bereddesig att visa sällskapet sin matlust, då; under öfver under! tid lockets aftagande ala sex soglarna lifslefvande flögo upp ur kastrullen och rundt omkring i rummet, så att åskådarne många gångor voro nära att i ordets egentliga bemärkelse få stekta sparfvar i munnen. — Men om Hr Falk är en ovanlig koch. så är han en ännu bättre vinskänk. och en alldeles vöfverträfflig räknemästare. Ur en butelj, som iman tydligen kunde se endast var en vänlig Fransysk vinbutelj. och med hvilken icke gjördes annan operation; än att den nedtill ombands med en servet, lät lir Falk; sedan hah sköljt buteljen med vatten flera gånger och hållit den upp och ned, så att alla kunde se det den var tom; efter askådarnes befallning, vexelvis flyta rödt och hvitt vin; samt Champagne många glass Under hela denna tid var ingen kork i buteljeuMangen skulle utan tviftel önska sig en sådan butelj, men Hr Falk kunde dervid svara såsom Scanderbeg, når Sultan af honom begärde den sabel; ned hvilken han hade huggit hufvudet af en oxe i ett enda hugg : det fordras icke blott min sabels men äfven min arm dertill. Fnmarare skulle vi då önska Hr Falks förmåga åt våra vinhandlare. af hvilka en stor del väl första sig på konsten att tappa flere sorters tin ur samma oxhufrud, men hittills. så vidt vi veta, icke ur en butelj. Efterät satnmanslogus de. olika vinerna i buteljen, och genom sifoner drog konstmästaren ut hvarje sort vin i olika glas, tills buteljen var tomÄArgast år dock Hr Falk i den så kalladeSesemans råknekonst. Han ber först en af åskådarne taga af en hög på en talrik liggande penningar så många det behagas; tager derefter bort talriken; sätter sedan ett litet bord framför personen, och -ber densamma noga räkna penningarna: antalet utgjorde denna gången 28. Derefter gaf han damen, som räknade, ännu en penning och frågade huru mänga hon nu hade: 29 blef svaret. Detta bestridde likräl tår nya Seseman, och påstod bestämdt, att de skulle utgöra 35, och se! når Darmnen räktade om penningarne, voro de 35. Han bad henne nu taga 10 ifrån, hvilket skedde: men när hon å nyo räknade voro de återstaende icke 25. utan 34. Under allt detta höll konstnären sig på ett betydligt asstånd. — Om Hr Falk stadnar qvar i Sverige, skulle det vara ypengar rärdt,att adjnngera honom i Statskontoret: Hvilken skatt vore ej en man, som kunde 5räkna tipp medel till alla nya uniformer och hela tredje hufvudtiteln, utan behof at en skillings nytt anslag från rikets ständer?