Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 mars 1837, sida 1

OO V—— RER DTE F C7;!)F)FD OA -Statstidningen för d. 25 Febr. meddelade underrättelse, att Norrska Storthingets adress om unions-förhållanderna förevarit i Norrskt Stats-Fad, hvarvid följande förklaring af Kongl. Maj:t blifvit lemnad: Uti ett, inför H. M. Koming Carl XIII. den 7 Mars 1815 hället samimansatt Svenskt och Norrskt Stats-Råd, blef 111 s. i Grundlagen af den 4 Nov. 1814 tagen i noggrannaste betraktande; Den Norrska Stats-Råds-afdelningen gillade vid detta tillfålle de färger och dimensioner, som blefvo i iflaggan förenade, såsom de ännu der befinnas. Det hade i detta afseende ublifsit anmärkt, att de föreslagna färgerna voro Danmarks i men då det Norrska Stats-Rådets medlemmar anförde, alt dessa färger verkligen voro Norriges, biföll Konungen förslaget. Riks-Akten utkom emellertid. Den blef antagen af Norriges Rikes Stor-Thing den 31 Juli och af Sygiges Rikes Ständer den 6 Augusti 1815. Det då församlade Stor-Thinget. som icke allenast genom Stats-Rådets Protokoll, utan äfven genom flaggans användande, ägde kännedom om det fattade beslutet, gjorde dervid ingen anmärkning. Om Kongl. Regeringen i -Norrige förmenar, att de i Unionsflaggan anbragta färger icke åro Norriges, önskar Kongl. Maj:t att densamma ma uppgifva hvilka färger verkligen till-nöra detta Rike: och; om Kongl. Maj:t så finner tjenligt, Vill Kongl. Maj:t derom göra ett Nådigt meddelande till Sveriges Rikes Ständer, äfvensom till Norriges Stor-Thing. Kongl. Maj:t hade önskat, att de af Stor-Thinget nu anförda anmärkiningar blifvit framställda före Riks:Aktens undertecknande. Myntprågeln härleder sig från det Kongl. Inseglet. Detta ämne har redan fästat Kongl. Maj:ts uppmärksamhet, och Kongl. Maj:t är sinnad att taga detsamma i närmare öfvervågande. i ; E De Svenska Embetsverk, som begagna det Kongl. Vapnet i i deras Sigill, följa häruti endast en gammal sedvana. För öfrigt hafva Sveriges Konungar, från Adolf Fredrik ända till Föreningen; i deras egenskap af Arfvingar till Norrige, fört det Norrska Lejonet i Deras vapen. 2 2 Föreningen emellan Sverige och Norrige, afslutad dei 20 Okt. 1814. utgör grunden till I 8. i Konstitutionen af den 4 Nov. 1814. hvilken blef sanktionerad den 10 i samma månad. Denna S. härflyter af de rättigheter, som Sverige genom Traktater hade förrärfvat på Konungariket Norrige. Titnlaturen är deraf i allmänhet en sjelfskrifven följd: Staternes Historia, som Stor-Thinget åberopar. Visar: att Norrige. allt rifrån år 1536, endast utgjort en Dansk Provins: att det icke sedermera varit i besittning af någon Lagstiftuingsrätt före freden i Kiel: och att det först är från den 10 Nov. 1814, den dag då Konungen besvor Grundlagen, som Norrige blifvit erkändt såsom ett med Sverige. under en gemensam Konung, förenadt Konungarike, och varit i besittning af de rättigheter, dem Sveriges Konung, i Sveriges namn, åt detsamma försäkrat. Historien berättar vidare, och vår tids händelser bekräfta det, att fördrag, krig och eröfringar öka Staters makt eller inskränka deras latidamären. EUvad de diplomatiska ärenderna angår, äger allt hvad Stor-Thinget derom framstållt redan rum. För öfrigt; då rättighelerna erkändes lika, skedde det under vilkor af lika bidrag. Denna förbindelse är icke allenast rättvis; uden är äfven moraliskt erforderlig, för att betrygga de genom fördragen förvärfrade och bestämda ömsesidiga garantier. Aftonbladet yttrar, med anledning häraf: ; Om den upplysning. som här lemnas, att nemligen den nurarande unionsflaggans antagande grundat sig på Norrska Statsrådets uppgift år 1815, angående de Norrska färgerna, hade blifvit lemnad i Statstidningens icke officiella afdelning sistl. sommar, så hade kanhända något af den strid. som sedan förts öfver detta ämne, blifvit besparadt. I. öfrigt finner man häraf, att icke Norrska Regeringen i Christiania lärer varit hörd öfver saken. äfvensom att den ej förevarit i Norrskt och Svenskt Statsråd. Detta ger anledning till den förmodan ätt något mer framdeles torde vara att förvänta. Sådant torde ock vara så mycket angelägnare, som ett beslut i Statsrådet 1815. i fall det var grundlagssfridigt, ej kan hindra remonstrationer för alltid. Vidare upplyser denna förklaring at Norrska Regeringen derom, att det icke är Rikets vapen, utan Komingens sigill. som präglas på det Svenska myntet. Många upplysningar på en gang! ; A Den period. som handlar om titulaturen, grunderna dertill och de rättigheter Sverige genom traktater hade förvärfrat på Norrige, synes egentligen märklig derföre. att det är ifrån Norrska konseljen den härflyter. Vi önske, att Norrska tidningarne ville väl lägga mårke till att ingen Svensk antoritet denna gången varit tillstädes. Denna strof utgör eljest ett upprepande af den thema, som försvarades i Allehanda sistl. höst, om den juridiska rätten. Dagligt Allehanda yttrar sig mera utförligt öfver det resultat. den vigtiga Adressfrågan genom ofvanstådende Norrska Konungamaktens Resdlution erAt ör sven. a QOA7Mad.. 3tH. FS DES OvANJA AOAVOaAAAUIiaAnar