Råkningar för de fem förflutna åren, men som LandshöfdingeEmbetet icke har kunnat äga denna. Controll på de öfrige Tjenstemännens extra inkoms,ter, emedan de äro al den art och beskastenhet. att de aldrig kunna con. trollerasså mäste berörde inkomster antingen på ett måäfå, eller efter Fjenstemännens: egna upgitter antagas, hvaraf det resultat upkommit, att mlinainkomster: blitvit upgifne så högt som möjligen och de avdre Tjenstemån-nens så lagt som möjligen. Vill man åter fästa: sin upmärksambet på dem i betydliga. skiljaktigheten uti de upförde tjenst-utgisterne, så skall man tyd: ii ligem sinna. ätt mina äro antagne till: så laågt sam möjligen: och de andras s till sä högt som möjligen. Potta förhållande förklarar fullkomligt orsaken; brarföre Eandskamremren synes endast äga en behållning på 701 Rdr Is. IE rst. en: Kronofogde: på 16: 4, 6, en Håradsskrifvare på 216: 33, 4. då Jag. deremot fatt. en behållning på ej mindre än 887 R:dr 22 s., enär jag si sjelfva verket har mindre inkomst än Kronofogden med sina upförda 16: A. 6. Eter min tanka kunna således dessa på Ådaat sätt tillskapade eller rättare: sagdt tillkonstlade inkomsthehallningar icke lemna någon grund I för. de nya Lönanslagens bestämmande, ty om så blelve lallet, skulle orillt korligem de Tjenstemån, som nu verkligen äga temligen goda inkomster men som. äro i anseende till deras beskaffenhet ej synbara, eudast blifra gynnade; och: de: åter, som: vål in Mabellen skyldra med; någominkomst, dock ntan att effrtirement äga. den, icke en gang kommo i fråga till den 4 minsta Bönförbattring: i Rättvisan: fordrar likväl att medge; det LandshöfdingeEmbetet till dei sras verkliga belopp aptagit mina kostnader för tjvnstbiträden och expencer: men deremot, hvilket förefaller mig högst besynnerligt. alldeles utesiutit mina hnfrodsakligaste och betydligaste: förluster af de, oaktadt dem störst. naagrannhst och ågonblickliga upmärksianhet. alldrigs undvikande tmrissråkningar. at invexsigen af känets alle gamla och ätärnätta HZilkagtildsoch BancoSedlar, af Charta-utdbloingem at Eänets Tjenste-oen försäljningsI män, samt UAntligem al erlägaander af FostCoutorets rerommendationsarfvode: för hyarje till Riksgäld-Conamet fråm känteriet afgäende penningepaket. Det torde billigtvis ej anses för mycket att uptaga alla dessa Sammanrälenndi förluster till 300 R:dr B:co, hvilka just utgöra den Sumuna, Som blivit Casseuren i Kgl. KrigsCollesivun tillslagen sasom ersättning for bara miissräkniugar. enär denue Tjeusteman blott har nya och goda Sedlar bade att emottaga och utgiftva. Froligen misstager jag mig ej uti den förmedan. att Riintmästaren bade uti göromål och ansrarsskyldighet kan till alla: delar jemföras med Cassenren i Kgl. KrigsCollegium: och bör derI före: denönskan: ej: synas. obillig att vid: detta: tillfälle yttra, neml. att mntensåstare-t hugnadesmed: samma I,Önförmoner som berörde Casseur. och deti: anhfnda af så mycket mera dläl. som den förre ej, såsom den sed-nare:. livilken nppebäller sig i kufvudstaden, har något enda tilifälle till extra törtjenst sasem: på Coinmis-ioner eller andra tjensters innehafvande. Lo darnmantiang härmet torde det ej: vare nr vägen att något vidröra Rärntusstarengs i de: sednare ären tillkomne åligganden, hvarihland ubnepabudna SFedelinvexlingen är den mest odiösa och orättvisa: Den sker utan all: ersättning: ) 2:ne dagar i veckan, och då under denna tid de primi-tiva och. GeUNIiEza sfthnterigäromalen ert sa, eller Kunna, underlåtas, så nödgas. jag för deras ordentsiga skötande mot serskild betalning: skaffa biträ-ddeHvad: som ock mycket ökat sktäuteciets förut mångsaldiga göromal are dt Ständige smärre lafvoreringarne af Eklösen. de intrasslade förskotterne till bestridande af, (Åuarantaineskostnaderne i Länet dör dessa 2:ne ären, lÅti. 1839 och: ISST arens Spanuma UUISUItuingarlöeväringsmanskapeis marcheoch andlorhallzkogstnader och afläåningar. sänt de ofta skeende utlaningarn af bazarettsoch Gurhunsmodlen, hvarå Räntmästaren skall. uti: mig veterligt Stadgaatle. mbära 4 ars rautorne. tillse riktigheten af. SkuldUPimlelserne och dem förvara. (hvarigenom Ränteriet blifvit ett fullkom-Het ianGontor) samt dessutom bestrida Iäavarettets och Curhusets alla ut-oitter.. Sasom ytterligare bevis. Hum Ränstvästarne äro orättrist behandHulb; vågar jas anföra. att 1823 ars Riksenss Ständer behagade göra dem: till: Åommissianärer för enskilda personers enskilda penningeaffairer, dock iian allt Gotumlzsions-arfvofle. ty am någon. för att reparera sina dåliga: usf.rer. erhaller Bancoban. äger denne rättighet att såsom: afbetalning åde-s Lan ärkigen uti Rånteriet deponera omyntadt Silfver. och åligger det: skkiintmåstaren att. till Banker upsända detta Silfrer och: af egne medlel betala de dbrtill erferdarliga kostnadert. ex. Lador. Säckar, Papper, back: och Segelgarn ma ne Men ej nog härmed: Räntmästaren skall vid ansvar: tillse; att det deponerade Silfret ej är upblandaclt af fränmande: ämnen, och då Råäntmästarrn ej. äger kännedom uti Gauldsmedsyrket, inåste Har: för siin Säkerhet anlita en pålitlig: GÖntdsmed att: undersöka: halten och vig-ten af Sillret: och: deröfver afgifra bevis. Guldsmedens besvär får Räntmä-staren ersätta. hvaraf det: löjliga: upkomener. att Räntmästaren;.i stället för Sjelfva äntagarenbetungas bade med besväret och: utgifterne för besörjandet af dessa f.anafhetalningar.Högst boklagansvärd lar således i senare tider Räntmästarens belägenliet i Samhället: blifvit: Denne undergår verkligen: i tiden: den mytho-logiske Tantali öde. Nedtvogd! af Stäneligtilläkning i göromål och ansvar, och: i samma mohn minskning uti inkomsterutan stöåll af vederbörande: Juctoriteter: sem. tyckas. erinra sig honom: ej oftare, än då det Kan vara: fråga att memicla: honom förståndiganden, kan Räntmästaren, om Han eji uti högre grod! äger både en roligieuse ooflt moralisk. styrka, lätt duka un-der för fräestelsernes mängda. Må derläåre Kongl. KammarCollegium med: mildhet: bedöma min. öd:) Detta har: dock mu i följd af ett Kongl. Statskontorets under di I sists.. Jannari utfärdade cirkulär. blifvit i s måtta förandmade arv n111