4 mjukaste anhållan, att Kongl. KammarCollegium täcktes ynnestfullt behjerta allt hvad jag bärofvan tagit mig friheten anföra, samt i följd deraf bo: Kongl. Maj:t och Riksens Ständer föreslå för Räntmästarne en Eöninkensst. som någorlunda motsvarar deras vidsträckta och ansvarsfulla Embetsmannaskyldigheter, och är tillräcklig till ett nödtorftigt uppehälle för dem och deras Familler! nr , i Såsom ytterligare bevis: på huru vanlottad denna det af Eandtstatens Embetsmannapersonal är. upptaga vi ur Svenske Medborgaren i Stockholnför d. 20 Mars 1832 följande: parallel. mellan Löningsstasen för ett Krigscasseurcontor och: den för ett Länskenterii B:co R:dr. En Casseur med LGön... I,200. Missräkningspenningar ........ 300. En. Kammarskr. med lön... 40002 — 1.900. Aslöningen. t. er. för Hallands RenteriEn Rentmästare, lön med: 25 t:r Spannemal.. 911: 8. Remisslage å proc. å-remitt. 143, 959: 22: S. 11 r:st. enl. Landt RenterletsSpecialräkning för I831 sec... sc 179: 45, 3. Chartaprovision enl. d:o. 70: 20, 3. i Hvarifrån afgå: Missräkningspenningarsom ej: böra upptagas. till ij mindre belopp än det Kovgl.. Muj:t fastställt för: ; I — 1164: 25, cCi. Krigscasseuren, och: det med så mycket större: skäl som Renteriuppbörden 2 å 306.000 R:dr B.co,. hvilka: till: större delen bestå af gamla klistrade sunåsedlar. är långt ärtventyrligare, än levereringem till ett Collegium .. hvilka, skeende till ett större: belopps genast insättas i Banken ........... B:co Ridr 300. Förlusten på inveslingen af Lånets sedeltrasor .... oa 133: 164 Till skrifvare med endust en tredjedel af en Casseurskrifvares lön ocoseceserererer nr kr rr r rr rr rkvr 3 IUNIGEL a För papper, lack, segelgarn och recommendationsatgifter till Postcoutoret för hvarje till RiksgäldsContoret afgående penningepaket .....esseseeser 3 oy 4 Återstår således för Rentmästarn en behållen lönei j inkomst afr.. DO R:di 357: 47, Br Besinnar man nu tillika. att Caswureontorets göromäl äro: såmanga procent mindre än Renteriets som. det förras löncinkomstoer äro: större än de ednares: så maste man med skål medgifva, att Landt Rentmästarne; endast! oche allenast hvad denna parallet beträffar. äro temmeligen Styftmoderligt behandlade, och: hur skulle det. väl se ut: om: men började att: göra en mera utsträ kt jemförelse mellan: dem af Landtstatens lägre Tjonstumans, som: hava dö fetatehesvären och: andra Embetsmän utom vel inom denta Stat. vikas med iKe I-IO:del så: mycken möda, htafva de störsfe lontni1 Men detta ligger utom värt ämne, som: endast! har för afsigt att fästa Vodi-rdårandesupp ksan:het på den disproportion som: rådande inetlan en Rentmästeresföneln stå och hans tjenstebefatining — en disproportien sem: vinner i eCvideni sutiI ma man som. jemförelsen mellan desse och: andra StatensKubotsnian (— Om: det icke Kan nekas, att en silikslichtig läneinkomst. tex inan: Föll h staten, är det säkraste botemedel för de onigifvande frestelsernes kräfta. n kan: detta i ännu högre grad: sägas vara sallet mea upp-öreltsanänneu at Ålt:ta— i medlen och: isynnerhet med Rentmä-tarne, genom hyitkashänder så störa summor årligen passeras keke alltid. kan det lyckas Vederbörande alt sitt be I stridande: af dylika rigtiga tjenstebetattningar erhialla Aristider, och sadiune horde likväl de mån vara: at hvilka de anförtroddes. -— Mim huwicke hkett ett. utan, sä till sägandes, tusentals exempel på den stränghet. HLarmed Kromssga ta terne. isynnerhiet bland Allmogen. indrifva-, och vi meetlg.rfva gawena att gotta förfaraude är ett nödvändigt Öndt; men då man å enn sidan Ör alt far att trygga Staten mot. förluster ät detta: Hall så auser man Areena vara rätt och ji billigt. att: man å andra: sidan: genom förbättrade löner trygetar ebeusnitematttot. förluster åt ett annat. En: endå cassabalans, om: även. icke större än den I sednast i Linköping inträffade, beröfvar Staten en: större: stannas åa unnar ar 12000: fattiga: bönder. torpare och. backstugulijon used användiattels at allt lagens: stränghet Kan lyckas indrifva — och: kan dett bevisas att: d-blia eller en dylik. cassabrist uppkommit: eller. uppkommer till följe af den kuappa JÖneinkomsten, NB. utan någon slags misshusballning eller vardsläsliet a Höna ; starens eller Upphördemannens sidaså fråga vi: hvilka: mansegentligen bör tillskrifra em dylik. förlust om ej; dem, som hafva: makten i Håndernue.. uren ej rätt använda: densamme ? . Lägger: man nu härtill den rättmätiga förtiytelke, sådane af göromål 6Överhopade Tjenstemän måste erfara, då des i jemförelse med andra Höere Embetsmåän, hvilka på långt när hvarken dela deras mödor eler ansvar. än; na sig eftersatta eller förbigangne; så behöfver man inst icke vara någon särdeles stor menniskokännare för att kunna beräkna löljderna. Åli oråättvisa föder missnöje, missnöje alstrar likgiltighet, af likgiltighet uppkammei försummelse, försummelse undergräfver menniskaus karakter och från denna punkt har hon blott några få steg: till: djupet, hyari hon sjunker: — för att sällån eller aldrig: mer, ii moraliskt: afseende, uppstiga. Anledningar till dylikt missnöje saknas: visserligen: icke; då man erinrar sig Huru Regeringen stråtvar för: vinnande af höga: anslag för Militären och de Store; Huru samma Regering. och det: rättvisligen. förhna:t AA fa7 AHxi A m: