Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 maj 1836, sida 2

sig i en åkare-Åsroschka. Pen länge annancerade arentioner ntotet nemligen H:r Kjermand.rs inventi mod pappers fistntrerna som -Keiile tara till himla. Åtminstone har ivgen ut mina bekanti sett unåHt dylikt Man bar grubblat öfver skälet till detta publikens dvsipporatenment. Sun ige owitala, att ssigurerne, eller kanske deras tillverkare. ÅnknatAndra däremot tro. att hela upptäget blifvit hindradt, emedan det skulle innebära för mycket mouvement, hvilket, som man vet, kan skriwma hästar och andra lättskrämda oskäliga kräk. Man skall bafra trott, att allmänheten skulle däri se en satir, en charade mise en action. Detta är också troligast : ty hvad skulle vara gemenare än att likasom förespegla den gapande hopen, att en figur, för att stiga högt och svåfva öfrer alla andra, egentligen behöfver ingen ting annat än att vara fom och lätt, ja lättare än luften ; att ban för öfrigt kan vara af det lösaste papper, blott äfversmetad med de gladaste färger. Uplika emblemer och carricaturer böra icke tillåtas, ty de väcka ändock besyanerliga tankar. Kanske gömmas figurerne till Bellmans-dagen, da de med mindre fara kunna upsläppas, emedan den dagen betraktas mera som ett folkuptag, då deremot första Maj blifvit, såsom Holberg säger, Ypolitisk och buntet. I Hvar och en minnes Florians fabel Tigeru och de lekande ÅAFmna: smådjurrus lekar och gyckel ujhöjas at de nadigt nedlåtande högdjurens närvaro på det sätt, att de blifva generade och atrakigaVid hvad då sker, tästar man pelitisk betydelses l Intet nytt om årsrextenför hvilken den suktiga väderleken kanske år skgynnande, kanske icke. Höpriserne falla och gat-mutsen stiger. Stockholms niägtige på Börsen, d. v. s. eommissionärerne, hafva funnit för godt att balla Jeruet i iagt pris. hvarför mycket kommer att afskepras på Götheborg.