Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 april 1836, sida 2

YIELOFLUUHA honaahEST. INDETeCH NÅ RINGSFRIHETEN. En hel hop saker. som man haft skål att anse såsom döda och begrafna för lång tid sedan, begynna att qvickna vid och lofva att blomstra up med full styrks. Om Svea Rikes Vällofl. Borgarestand kau man såga, med större skäl än om nägot anvat, att det har ingen ting lärt och inger ting glömt. Under set ideerne vidgat sig något åt hvarje hall inom mänskliga vetandet och sträfvandet, star bemälte stand ögonskenligen ar 1836 på precist Rumma punkt. där det stod ar 1736. Att skråväsendet numera bade theoretiskt och praktiskt är bevisadt vara både en orättvisa och en oklokhet, det vet icke svenska Borgarestandet, det vill det icke veta, ehuru hvarje student vet det, hvilken det ringaste följt, byad somt under mer än ett halft sekel är bevisadt och gjoxdt. Ått stora natiouer, mot hvilka den svenska är en obetydlighet. redan langt före detta uphäft skynm väsendet och ändock upblomstrat uti industri: att andra stater, sour med ännu starkare steg gå framat i industri och politisk vigt, aldrig haft skråinrättning — dylikt vet vårt Vällofhge Borgarestand icke heller. Mot hela den bildade verldens sunda förstånd och erfarenhet sätter det ett omdöme, som det lyckats hitta efter en anetoritet, en stads magistrat, hvars motiver eller omdömes förmåga kanske ieke äro mera att bygga på, än mången annan skraförsrarares. Bemälte magistrat har möjligen ganska rätt å dem apgiften. att handtrerkarne i staden begynt blifva fattiga; men detta bevisar. hrarken att magistraten inser orsaker eller botemedlen. Förmodligen förhaller det sig med ledamöteraa, sem med mänga andra ledamöter , att de icke förma höja I sig tll en passande ståndpankt, för att kunna öfrerse ämnet, uton i sin förI lägenhet gripa till. hrad de första handtera, ett gammalt rostigt vapen, som blifrit kastadt i en skräpsra säsom odugligtmer som var det bästa man viste föra i deras wmgdom. Om händelsen t. ex. Kalle göra , att jägareskick-kgbeten aftoge hos em nation och man satte en comrmitt att undersöka skåbet därtill, bestaende at gamla skyttar . hvilkas lysande period. inträffade för 30 elner 40 är sedan, så skulle man nästan kunna halla tie mos ett, att utsatandet icke komme att ingå i någon djupare andersökning ou tidens och nnationens lynne . om: jagthistens utträngande af andra sträfvanden om ville4 brädets miuskaing. em en genom apfostran frambragt oskicklighet eller makRe kb-. o0. — v.utan helt en-kelt om nagon framför fötterna liggande, palpahel-men äkgiltig bhisuk, t. ex. Slagkruttets användamtäke: ech säkert skulle uts Htandet om bofsm: dlen blitra en tilistyrkam att förbjuda kaallllattslasen och sater införa flintlas. Afdeles på samme sätt lära de förfara , som böärlodt i handtverkarnes obestaud o. 4. fran skrarfäsewdets uphäfrandeDå någon ting i kommer i olag i mäuniskokroppen eter statskrappenär det sa beqvämt att plastra med. gamla salvor, kivilka man tillskritver furdna dagars hälsa, emedanman händelsevis nyttjude dem , da kroppen ånnu var frisk. Sa tillgar det i ofta med utlatandeå och protester och vrojeeter. l. Berlins magistrat. om kvars egenskaper vi ingen ting känna, har imedf lertid blifvit en ametoniter för shorgarcstandet ock det skulle förundra ossI mycket, om icke ngon sköatorticktare i främmande land skall få tag uti der Vällofl. Senska Borgarestårdets underd. protest och eitera dem säsonr en anI etoritet. Petta haver vida mera skål tör iv; ty hvad är er enskild stats magistrat emot em kel lugstittande kammare 2 Och eitatet skall säkerligen imponera, åtmmstone pa dem, sew. icke veta, hvad alla nplysta srenskar tånka om sitt Borgarestand och om sin vepresentation: i allmänhet . hvilken väl kan uttrycka folkets önmskufugar och värda dess rätt, ända till dess yrkenasI enskilda iuteressem inverka. Får att se dettas torde: väl Knappast mera be hörvas än att låsa den anderd. skrifeelsea. som uan blifvit yå ljuset framdragenYyadren till Ftats-FiädningensÅerier mäste fröjda sig. da han ser de herrhga I frukterna af sin älskade: sepuesentation för yrken. VExvad fallkomligare skall kunna framställa sig för Haus blickar än denna ihärdiga conservantism: . soner tålmodigt underkastar sig att ett tesende lörsta gangen omsäga lärer, som rodan. ta-ende gången äro suts-krattade af hela den civiliserade verlden 1 Uturu ö skulle: han af nägra andra ingredienser än yrkor kunna få hop em Ingstittavde kammare, som a heskedligt ginge bredvid tider och funken, och tillstopsi I pade sina öron, icke blost för o.vertygelsen , utan till och med: tör atlöjet 7? dom icke droge i betänkande att tala om privilegier i ett ämne, där hela verlden, och yrkenm sjeltva fordom, erkänt att icke ens den vanliga pluraliteten inom representat onen erfordras, för att stilta log? — Amnet är utslkitet; och det lönar ieke mådan att näta Sig i en bevisning hxvilkem lika säkert i skall förbises. Som alla föregående. Det enda utseende. hvaruti protesten ar . 222 7 lä ww mm 1 — .m2 äl ehe 4 AAA ;2