Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 februari 1836, sida 2

ÄAÖAAAnini::: FRÅN REDAKTIONENS KORRESPONDENT I STOCKHOLM: Den Feor. 1536. Allmänna Samtalsämnet här är den nyss otkomna boken under titel l120. 1772 och kSCH. Om författaren är intet tvifvel: syskontycket med de namnktnnnipa Shiluringarna vore tiliräckligt. även om tulaingarur icke sedan. roderlagde.yppat härkomsten. Man kan Sarligen taga en mera täckande bok i handen: man måste läsa ut den i ät: dag Denner liflighet och rörlighet i deu (i öfrigt, atminstone i teckuiskt hänseende. vasvardade) stilen. detta onttömliga förrad af soliga avekdoter. denaa spetsiga fyndiglict. denna oåfrerträiigt et i bittra hänsylftvingar. allt tängslar oc motstandligtDet är sa, som hörde man en lså dig och svick vonmversatton. en fran bofvet och stora vorldem ned i en liten krets kommer gumm:al oecfaren man sitta och berätta om sig och andra, om gammalt och avtt, och spåcka sitt ofantkga törrad af fsacta med qvicka och salta anmärkningar. Man hinner, för idel nöje. knappast fraga iv, om det är rätt eler icke att sa där row sig med obevista berättelser om auctra mänuniskor. efler hvad för en sorts litteratur det slutliger skalle bilifvai falk — icke sagen. ntan — graunlagenhetentillläte att berätta om euskilda samta!, om plauer och manicmeuter. dSonr end-st genom dylika kunua vara hända. om personers enskilda afärer. då 22 nomldbn icke äro genem nagon osleutlig akt kända, att trycka contiAleotiella bref oc d. Som sagdt är, man har så roligt. art man icke, atminstone icke förr än efter Autad läsning. kan göra sig dessa fragor. Denna författarens product är dock ovanligt litet späckad med dylika örräderier mot enskildt förtreeader det mesta stödjer sig på offentliga handlingar och offentifet kända farta. k tläguning och anmärkningar öfver dylika ma falla sig i hurn bittra scw häldst : de äro tillatna både al skrifven lag och hederslag. Un dersökningar ona fölerneslandets tillstånd, om de offentligt hawmdTande perseners duelichet. kouskaper. gromdsatser, onr förhållandet mellan na och förr; om styrelsens politik. och tendensår och bör vara atdeotes tri Att personer, eller. Ann man ut behagar kalla det, personligheter, därvid kKomI em i kannsketfet, far icke hjelpa, Cehura förfärligt de ock hos oss änner vändas och pipa. Mcea, det lär sig vr de äro reda nagot ucdstämda i i sitt skri emot pressens missbruk. d. v. s. dess bruk Ä Dem tafse, färf. updrager Öfver embetsmäns duglighet eller SelfständgI het mr mot tordom-.och öfver principerna för deras utnämning. är sann, sas än färgerne äro rätt bjärta. Blind lyduad och orientaliskt smicker nanfva dentornliserat nationem och föraaledt den bitterhet. som mr stöter i hos eppesitioavr. Misstag eller svaghet skulle ensume icke frambringa om dylik känsker men då de sphöjas till skyarna på ett hallföra dv naturligen ätven till. åfvejcgritt å tadel Om mun icke förstår dettas känner urm verkligen ganskan Het uft människoenmatnven. Å BfAHMd de såser förs. driver, har jag hufvudsakligen fästat. mig vid rett par. Ropet på hkruft hos regeringen ogillas at honom i: ouf den kommemenar kanvore det farligt ock skulle la till våldsamheter : dör dåliza satser gälla. skall det. euligt fönf:s tanka. vara välatt de icke med energic försvaras och genomdritvas. Men jag ar otfvertygad, att var styrelti se verkligen far insett upktan ck hilligheten af åtskilliga saker. dem hon I dock icke tilltror sig art genomdirifraaf fruktan för enskiklv elen corporationer. rvad valdsansketer och stats-conper angår. så hafva vi redan ) växt tämligen ifrån dem. och de vore vadliga att försöka. De menlösa tiderne höra snart till historien. Ett vaåhl-suänt försök not folkets tvi och rättigheter skule ganska säkert väcka dem kraft, som ännn kan fit: hets hos folket; mer det är dem smånktiga . sega, fruktan förrädamtes inen Skrytsamma äflandlet. som sötver och demorahserar. Engel-mänucn ned-jönko och somnade nader Carl FR, men reste six ater och atersingo sin kraft genom Jacob kl:s rån vald. Pew måägtige grannen. Konungeus wäm wc soskets arffiende. ELiäfvig, Kunde icke hjälpa bowom. ty ett folk besegras Svårligen. Eu nation, Som föres i strälen at en missaktad regering ellar tör främmande äuskunalblir ett lut ref för den samme, som det står. da det strider för sitt sjelfbeständ. för andamal. Scur det sjelft känner och vars derar; detta tycker jag mig hafva läsit på hvarje sida i bistorten.