Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 februari 1836, sida 2

ATEIST TARA ATEA FRÅN REDAKTIONENS KORRESPONDENT I STOCKHOLM. D. 22 Jan. 1836 Af tidningarna är redan kändt, att en ny stjernua gått på vär litterära horisont, hotande att fördunkla många ljus. scar förut tindrat. YFfar klagadeatt den dramatiska litteratureu vansardadesatt inga inhemska theaterförrattare framdrogos af den dramatiska konstens förestandare, ja, att inga sådana funnos eller kunde finnas. II:r Karl Emiberg (nyligen blefven Kammarjankare, men redan långe Stat-tidnings-junkare), har faktiskt bevisat oriktigheten af så det ena som andra påstaendet. Att har är född fullruxen. aarmler en sorts slägtskap med Wimervaeller kanske rättare ex Manerva-haltighet. Denna fulivuxenhet vid det törsta upträsandet har blifvit iila utteddtill och med: misshandlad: man har icke: förstått. den äkta storhetens kännemärken: man bar tagit de:a för patlugenhet. egsnkärlek, oförskämdbet. Att en ung man, vid sitt aldra första apträdande på skådeplatsen, föraktar anonymiteten, har man tvckt vara nagot djärft; Särlfve SHÄkSPearc, pastår man. hade föga af deumtr djärfnet: han. såges jn hafva skrattat åt den, som apmanade honom ut lata trycka sina skvifter. i Mem hvad var också Shakspeare emot Fr Kart Kullberg f Ti vilken enfald förradde han. ieket Pa mar läser hans dramer, tycker man allt falkv sig så enkelt eclr okoustladt: det är sa, som om det vere favet alitisanmans lifslefvande ur människolljärtat och mämriskonaturens gang. Det ötvernaturliga eller mot-naturliga, om jag så far saga, ligger ulom imsteumi-Kan sadan han visar hennes men inom hemne är alltsa klart, så gifven följd. af hennes ställningar och böjelser. Därföre har ham också icke kunnat höja sig till att skapa så Kallade, idealer, utan tadit godt och ondt, Sådant det: finnes. IHäraf kommer också, att icke tva äro. alldeles lika hos I homam,. utan alla nuwnerradesåsom hade der oöfvade ensaldiga umturen gjort dem på slanp och: kastat dem fram på banan. IJärföre behöfver I också dem ene icke att stå och tala om, adt han. är en hjelte; den andre licke att ban är en skurk o. v. Man ser det straxt på deras gärningar. Alla dessa otympligheter hafva våra unga författare vetat att förakta, I hafva de vuxit ifran I immoderliftvot. Också kan man icke utan. förtjusning ise och höra deras hjeltar ock poltroncrderas dygdemönster och: bofvarDet roligaste: är, att man känner igen dem sedan sist, då man hade den äran att besöka Thalias tempel. I dag atta dar sen träffade jag min vän I hjälten. i Siberien; nu träffar jag honom i Afrika. frisk och sund och oförändrad, lik sig som. ett här. Det kan ju icke annat än fröjda initt goI da kjertaDen äregirige konspiratören (denne bef öfver alla bofvar). hvars bekantskap jag haft den äran atv göra i tjuge är. på hans resor i Iudien; i Moxicc; vid: Svarta kafvet. honom hade: jag den äran att i tlag träha i Neapel alldeles sådan som jag sag honom sist, hrarken åldrad eller fåäryngrad. bxarken bättre eller sämre. Han är em gammal skurk och haller i sig, som mmr sager, ty han har icke: lidit det ringaste af tidenåverkanz så som han tänkte och talade i Osterlandet, mång sekter före vär tideräkning: så tänker och talar han i var tid, så: precist så tänker och: talar han i Neapel på l: MEtalet. Iläri ligger vara nya tragiska författares styrka: och Hir K. åär icke svagare än nägon annan. om man läsit ett fantastiskt. uptåg af Shakspeare, kalladt Midsummer snights dream, sa har man fått begrepp om nagot. som Kan kallas KärleI kens: Frashärfva; alla äro kära korsvis och i rad och på alla möjliga vis: A gär efter lrB. h efter C. 0 efter D och så vidare. Hvad: Shakspeare tillåt sig blott i em farue, det har H:r Kullberg haft det ädla modet att införa i en stor tragedie, men, till att börja med, blott till en del. Kommer han: snart igen med ett nytt sorgespel, så blir väl trasslet complettdetta var blott att känna sig för. Riktigt utveckladt skall detta system blifva förträffigt.. Mun: har. om icke förebrått Shakspeare; ätminstone förundrat sig olver honom, att han stundom later stycket fortgå en stund, sedan slagtandot för sig gått. Häri har han dock. icke: hunnit II:r Kullberg, som, I om jag ej missminnes mig; begynner att. slagta i tredje akten.En ibland offerborkerna, styckets Mefistofeles, sour en tidning kallar honom, eller rätf tare dess Jago, spelar nästan mera; sedan han är slagen, än förut. Gjort HH an har han 4 icke från böriun: men hau har talat betydligt: och