sten, sofvande i bästa ro, ehuru brandsignalerne ovilkorligt borde vara 0serverade på stället. Detta är, lindrigast Sagdt, oförklarligt i en period, då inrättningen voade ovanliga symptomer af oro, och då mun visste, att feufvud (adleus invånare misstänkte de grå för hvarje allmän calamitet. Bland allt det tal. man hörer om ecorrections-inrättningen , kan man endast. tåsta sig vid några allmänna satser. De, som ogilla och trån börian ogi dat hela idten, är det icke värdt att nämna; man kan kalla dem bolice-mån, och de båna sjelfva den tanken att förbättra fallna varelser. 2! dem ater, som begripa inrättningens grundtanke, men anse den förfelad här, har man hört eft par satser, som väl torde förtjena satt bebijertas: de såga, att tystnad och sträng behandling (hvarmed de just icke mena stryk och annan handaverkan) mäste införas ; att det icke är omöjligt att heröfva fångarna knitvar eller andra vapen och afhålla dem från al slags ronferencer; att — och det är hufvudsaken — brottslingar icke komma i omgänge med de olyckliga varelser, som icke begått något brott, utan blot äro sa kallade lösdrifvare. Genom inblandning af en procent bofvar lyckas det att göra massan homogen; och inrättningen blilver en förträfnnig skola för missdadare-candidater. Så långt har icke sjelfva vår förfärligt orättvisa lösdrifvare-lag syftat, Om den ock skall äga beständ, så kon dock en god del af de rysligheter, den nu företer, afhjjelpas, i fall förraringsstället för de arme passoch tjenstlöse icke blifver ett fångelse, som ar inrättadt för grofva brottslingar , och sSom presterar icke blott ett evigt brännmärke för den olycklige, utan ock en ofelbar undervisning i brott. Omkring hufvudstaden finnas många, jordbrukare och andra, sm gerna skulle reqvirera arbetare från Längholmen , och som även till en del förr gjort det, men som nu icke våga, emedan de veta, att de mäste taga jenmt öfver i en compact massa af bofvar. Vore de passoch tjenstlöse deremot en särskild klass, så skulle den skkert fina afnämare. zZz ge —