Article Image
gar, Som varit mig medgitven, Samt all Jåg 43!1016 084ds ÅHALA J1 1 gare några dagars uppskof med decharge-frågans företagande; hvarom då en liflig discussion upstod, därunder Herr Baron och Ordföranden förklarade, att han ansåg 39 af Bolags Reglorne deri tydlig, att då ett ämne andra zången förekom, borde det ovilkorligen och hufvudsakligen afgöras. Jag trodde väl däremot, dels att icke innebar något ord, som hindrade Herr Ordföranden att tillåta, eller Bolaget att besluta, det frågan finge hvila ännu några dagar, dels att föredragningen borde föregåtts af en fråga, ställd till Actieägare om de hunnit taga den med uppskofvet afsedda kännedom af handlingarne, och voro beredde att om Revisions berättelsen sig yttra ; men Herr Ordföranden förklarade ännu ytterligare, att han icke kunde göra annan proposition, än på bifall, eller afslag, till decharge åt förra Directionen; jag begärde då, att contrapropositionen åtminstone finge innehålla, att dechargen blott, tills vidare afslogs; och jag törklarade därjemte, att om äfven denna rättvisa nekades mig, så ansåg jag mig tvungen att votera nej, och såluuda rent af neka en decharge, som jag då aldrig trodde mig skulle komma att neka, om jag fått njuta till godo min lagliga rätt. att undersöka beskaffenheten af den förvaltning, som jag hade att bedöma. Sådant Allern. Konung har handlingssättet varit ; och med innerligt föra 4 . litande till Ed. Maj:ts rättvisa öfverlemnar jag nu deråt att nådigst afgöra om till bevarandet af min lagliga rätt, jag haft annan utväg att taga, än den att afsla dechargen. Orden i den åberopade äro af följande lydelse: då en fråga första gången til afgörande Jöredrages, är det hvarje Actiersagaf e obetaget att begära densamma på bordet, och blifver frågan då hvivjande till nästa sammankomst men — i förnuftets namn — frågar jag, följer väl deraf, att fragan då framställd, icke kan af Bolaget uppskjutas längre? Står det vål att förena med en klok omtanka för Bolagets rätt, att antaga; att, i fall frågans asgörande ovilkorligen påkallar infordrande af en saknad uplysning, Bolaget skulle vara betaget rättigheten att införskaffa upplysvingar? ja. att Bolaget skulle vara tvunget, att, utan anledning, på måfå, afgöra frågan, blott derföre att den en gäng varit begärd på bordet? Om åter lagbudet får behålla ordalagets inskränkthet, att gälla blott till stöd för rättigketen, att första gången en fråga förekommer till afgörande, begära den på bordet, till endast den påföljd, att den blitver hvilande till nästa sammanträde; då frågar jag med hvad rätt ger man detta lagbud en utsträckning derutöfver? Påföljden af ett sådant handlingssätt har, denna gången medfört en ebehaglighet för klaganderne, och ingen ting mera; men. kan en sådan tydning icke möjligen i framtiden af någon ordförande, mera angelägen om sin despotiska magt, ån om Bolagets gagn och bästa, ock så missbrukas, till förtryck på Bolagets samfålda rätt? Allernådigste Konung! Sammtiden erkänner tacksamt och efterveriden skall beundra den ömtålighet med hvilken E. NM. respecterar Svenska tollkets grundlagar, uptag då icke onadigt, att jag ifrar för en oförkränkt helgd at Götha Canal Bolagets grundlag, Bolagsreglorne. Den är tillintetgjord ifrån den stund ordföranden får sig tillerkäånd rättigheten, att efter sine egne åsigter förklara och tillämpa Bolagsreglorne, vare sig till inskränkning vti, eller till utvidgning i deras ordalydelse. Fäfängt är och blir allt bemödande, att hos Actieagarne nedstämma känslan af deras. lagliga rätt. De veta att så länge de fuligöra deras pligt. till Konung och fosterland, är Götha Canal deras Egendom, hvarje deras andelar bestämmes af Åetierne, deras. agande rätts handlingar; och de veta att Bolagsreglorne äro till för att ordna deras rätt, att sjeltva besluta, utan inträng eler förtryck af en Styrelse, hvars ändumål är att gifva verkställighet åt Bolagets beslut. men icke att onödigt låta kånna eu magt, som. då den missbrukas, föder split och tvedrägtsanda innom ett Bolar, hvars intresse måste vara alla Acticägares. Det gafs en tid då bade Regering och Ständer upkallade fädernessandskänslan, att ingå i bidrag till Canalföretagets verkställighet. Jag lydde denna mägtiga impuls: och jag har i företaget nedlagt sådaBe summor, att på actiernes värde ankommer hela min och min familjs välfärd. Om nu detta utgör en borgen, att jag icke rimligen kan önska annat, än Bolagets båsta: så gör det också förklarligt, att jag, mera ån andra, nödsas beraka de rättigheter som efter min öfvertygelse gifva i allmänna opiniorne. deras värde mån och man emellan: och jag får allfss joke An

2 januari 1835, sida 3

Thumbnail