FRÅN REHUAKTICNHNS KORRESPONDENT I STOCKHOLM. Den 21 Dec. 1835. Samtalsämmet i hela staden är mr nästan ute slutande Corrections-inrättningen på ILangholilmen. ÄArt, hvad som sker farligt eller fredsstörande, skrifves på dess räkning: har en stöld skott och de äro till och med icke sålisynta på sjelfva gatorna — så är det de grä: uppkommer eu eldsvadw, så är det äfven de grår 0. s v. Jag är dock öfvertygad. att mera skyllas på dem, än de verkligen gjort: och det kanmin san. vara nog med hvad som bevisligen al dem ar verkställdt, nemligen inom sjeliva inrättvingens murar. Man frågar sig: kurn skall det gå med treHS-inm: C:tningen? hvad enar den till? vore det icke bäst att upplidva den: — Dessa sfi: gor göras egentligen af sådana. sem ieke gerna tanka sig in oti ett föret grunder, utan berämna etter fördöma: eter resultatet. tiviket de icke giva sig tid att atvakta i dess helhet, utau tro sig bafva upptäckt vid första. lyckliga eller olyckliga tillfållighet. Med Correetionsfängelser . likasom med skolor, förhåller det sig sa, att de mera än något annat företag bero af de personer. sotn stå i spetsen derför. Den tillrärkligaste fond, de förträlliigaste materiella anstaltar förmå ingen ting till åndamålets vionande, om icke de menviskor , som skola sköta dem, äro sitt kal fullkomligt vuxna eller så genomträngde af anda och uit, att de sullkomligt lefra för iden. Åonniskornas uppföstran, innan dr äro fördertvade, eller deras förbättring. sedan de böfvit det, äro andeliga operationer ; och de kunna aldrig verkställas al dem.