Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 oktober 1835, sida 2

ofranberörde tidi ödsliga: trakter, och: pa de gamla gardar och bondhemman, hvarest hägnader vid samma: tid bestod af skogsödande trädgärdesgårdar, är un både: den gamla och. nya jorden kringhägnad. med tidstrotsande stengärdar. Detta: förändrade förhållande: förklarar, liurn BohusLän numera. årligen utskeppar tusendetals tunnor Spannemal,. ofta af ett enda sädeslag öfver 20,000 tunnor, sasom en öfverflödig afkastning af de, för det mesta. små, stundom obeqväma ockidtill det mesta: spridda sädeskfält. Men hvad har det då varit som satt folket uti en sådan rörelse och verksamhet. till att uppodla och: hägna: landet, så att denna, cj längesedan sädesfättiga,. Landskapsdel så bastigt kunnat uppstiga i rang med de mest sädesgifvande provinser inom hela: fädernestandet? År det uppmuntringar från Regeringen, upplysningar från Landtbruks-Academien, tryckta böcker och. skrifter, eller ensamt behofvet som tvingat till dessa ansträngningar, hvilka på åtskilliga: ställen äre: jättelika arbeten? Nej, visserligen icke någotdera. Behofvet kan väl till någon del padrisva arbetet, men hos en trög: tolkklass är icke detta tillräckligt. Det måste vara nagot annat. nat klart och påtagligt, som framställer sig för folkets blickar, nagot som seke behöfs beskrifvas, utan som beskrifver sig. sjelf, och detta är icke annat än exemplet. Någre utmärkt driftige l.andtbrukare, sadane som icke tröttnat för svårigheter eller blitvit modfällde för uppaeingar. hafva i Norra BohusLän frambringat i dagsljuset lönen för den idoge Landtmannen, och med handgriplige ting uppväckt det sofvande Landtbruket. Framlidne Prosten, Doktorn och Ledamoten af Nordstjerneoch WasaOrden, G. Brunius i Tanum var på sin tid med skäl ansedd som en stör och driftig Landtbrukare. Utan att åsidosätta värden af sitt embete eller sina barns uppfostran, hvars: lärare han sjelf var, sysselsatte sig denne allmänt aktade mar, under stora an-tränguingar, med akerbrukets uppdritvande, och ledde sjelf arbetet vid. sina mänga odimgar och stengårdesgardars uppbyggande. Också lärer icke nagon Prestvard i BohnsLän kunnat tala jemförelsen i Tanumhvilken under RBranii tid afkastade tillockmed 600 tunnor spannomal. På tsera bondiiemman. åuda till 5 hela mantal. i grannskapet af Prestgarden, hvilka Doktor Brunius sig tillnandlade, nediase han samma verksamhet och nit till l-andtbrukets framskridande. Snart spridde sig, från gård till gård, häarn de törut kata hedar, obeqväma marker. fulla af sten och beruxna med ljung eller enor. nu buro den härlivaste gröda, och huru dessa sädesfält fredades från ohägnad, utan att fran aflägsna skogar ärligen köpa dyra materialier. Eftor några års förlopp började den ena Bonden efter den andra att med ihärdighet efterfölja hvad de med. egna ögon sett och erfarit, hvaretter odlingarne tilltogo. spannemålsatkastningen ökades och akerbruket fick i den frakten en helt annan riktning än det tillförene haft. Samtidigt med Doktor Brunius, men i en annan trakt af Norra lB3OhHusl-äÄn, verkade en annan Landtbrukare. framlidue Herr Patron Fredrik IBundsen på IIOIma. med lika ihärdighet. men mert undangömd för verlden, och som icke ville höra omtalas någre ytlige utmärkelser för det man gagnade tådernesLunlet och sig sjelf. Då deune redlige och arbetsamme man började sina Stora odlingar, på hviika, ensamt a utmarken, utsas öfver 100 tunnor. varsiäde, tilltrodde sig Ingen af allmogen deromkring att uppodla ett stycke oländig mark, utan att derom anlita. Wermländningar; men Patron Barudsen visade att sadane arbeten kundeverkställas utan: främmande biträden. och de af honom. med de största ansträngningar uppbyggde, nåra tjugotusende farnnar, grosva steugårdar. visade åfven allmogen huru man af egaa effecter, uti en Skoglös ört. kunde kringgärda sina ägorDå folket deromkring sÅgo, att sadane oländiga marker. som förut endast gifvit ett Svagt och. otillräckligt bete, nu: gafvo den härrligaste gröda, utan att använda det så allmänt beprisade grumset, Så började äfven allmogen att mer. kraft och ihärdighet odla och gårda; så att Spannemalsafkastningen ärligen cilltog, icke allenast derStådes utan i de nästgräsande läradertill hvilka snart spriddes nyatan att: kringgärda och uppodla de förnt till sädesafkastning obegagnade marker. På Sådant sätt uppmantrasEenttbhraEot säkrast; äfven bland den bildade klassen af akerbmnkaree hvarföre som ett ytterligare: exempel ma nämnas. huru nordligast: delen af bBohoskänr vunnjt genom den vård hvarmed Eaodtbruket. handuafves på Blomsholms egendom, hvilken innehafves af Herr Majoren N. von Cork. Mn för med. tillfredsställelse Se. huru, inom. berörde I.andskapsdel, flere större Egendomsinneliafvare nu börjat att uppädrifva ELandrkusbaliningen. samt införa det, tör saväl sädesaskastning söm boskapsskåtse!gagnande eirculatiomsbenket. Bland dessa ställen utmärker Sie isenucrnet det af Ilerr Capitaine C. Lomdorff innehafvande Åby Såteri. hvarest de fleste af Landtimmshållningens delar äro med. utmärkt. nit handisafle. På en tiädryned af mindre än nio år, under: hvilken tid: Herr Capitaine Holmderf innehaft berörde: egendom, hafva sådane arbeten och förbättringar. blitrit. derstädes gjordes. att. hvar. och eu. Som kommer till detta. Ståkle och nifälskar får Landthoushållningen, icke kan undså. art dera fästa. en eppmärksamhet, som blifver lika tillfredsstäslande för askadaren som hedrande för dennaegendoms vårdare. Akerjorden, som der ptöjes nära. 1 tam djapt (nagot ovanligt. der orten), redes med en utmärkte god redskap ocli är: försedd med större och djupate diken in vanligen brukas. så att inger bergssyra kan skala den djupa och väl ansade matjorden. Också har den såd, Som kommit: från Aby. de senare åren vnanit en serdeles credit; skåräl genom sin vägtighet som sitt vackra utseende. krarigenom den till: det mesta blifvit köpt till utsåden. Ått o lingar: derstädea blifvit verkställde med stora ansträngningar, derom vitt