Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 oktober 1835, sida 2

003m3nm3nnnmnn3nnihhhhnhm W — En blick på Landtorakeft Norre Bohns-I.d nm. I (lasändt.) Landthushallningen är grundvalen för välmagan inom en Stats. Åaudel och handtverk kunna understödja Landtmannen. förhöja lifvats treat och förskasta menniskan begqvämligheter; men Eäanadthumslailzinge:: I-tit tttk den: basis. hvarpå den ekonomiska berähkningen i allmänhet stödjer sina idlrhoppningar. Sålunda bör hvarje framsteg i detta. mådos-mema yrka bärfva en otvungen anledning: för tillfredsställelsehes: hvarje: rattsitn :g och tankande Medborgare... Också borde man åndteligen i vara dngar. få äga den angenäma förhoppning. att en väl vardad bandthushalliisg icatte bhiäsra ansedd med den aktning, som den verkeligen förtjenar. Då kunde kanske det: länge nog continnerade raseriet efter Vjensters. till StH frät:zetn för Landet, afsvalna, och: den kunskap, erfarenlict och ibärdighet sem fordras för att vara en duglig Eandtbrukare, blifra betraktad med lika ära som: de mindre mödosamma studier, livilka hitintills varit fosddeade för att btra lysande uniformer. Utom det outtröttliga nit, som någre rodlige Medborgare visat, hade åkerbruket i Norra Bohus Län troligen ännu i dag lagat i sin linda: men den som närmare känt denna Landskafsdel, Strax efte: 1806, det sista. minnet af den såkallade gyllene tiden eller stora Sillsisket. och nu: i olika: riktningar genomfar densamma, skall. säkerligen: förupdra sig öfver de framsteg Tandthuskållningen gjört; på en tidrymd af mindre ån trettio År. Norra. BohusLan liknade: vid: ofvannäsnnnde fd: på mangtadiga ställen; mera en öken än hemvist för ett civiliseradt folk: ty de otaliga ljungbevexta hedar och dälder, utom hus och: utom bägnader, kande. icke gifva spår till menniskors vistaude eller tillarelse. Nu deremot bira