Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 september 1835, sida 2

Betraktelser, Då den namnkunnige Annalisten Täcfins nämner om Roms lyckliga tid. under tvenne Monarker. säger hav: rara temporum felicitato. ibi sentire que relis Å que sentias dicere licet, det blef tillåtet att tala och skrifva hvad man tänkte. Denna frihet är ovedersägligen den yP— persdta: men: innan: genom en sådan tillåtelse, om den blir allmän , nägra lyckliggörande följder kunna uppkomma, fordras hos Nationen hag efter upplysning och, hos dem som skola upplysa, rediga begrepp. fria från skolans gräl och åldriga fördomar: i Menniskoslägtets förbättring är att hoppas, når upplysningen icke längre är en inkräktad rättighet af visse personer: när den får sprida obrutna Strälar till det slägte. som, så länge sänkt i fåkunnighetens mörker. 7 rarit förfördt af villhjärnoroch äfven förnedrat sig till deras dyrkande. Hvilken känsla af dom öfver sig sjelf, då man vaknar ur sin irring; da man skadar, om jag så får säga, braddjupet. mördaren och farorne Å ena sidan, men å den andra hoppets tindrande ljus, och: deende: vänner som kunna frälsa: förnuft och erfarenhet. Märka och erkänna de grymheter, de villor. de dårskaper andeligt och verldsligt tvång förorsakat: är visserligen. en. begynnels till deras upp