Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 juni 1835, sida 2

Ledamöter. nemligen H:rr Björk, Ekerman, Frodell. Leffier, Zander, Walley, betre. Falhem. Wedberg, Hessle, lIlelledaij. Hök, Sjöblom, Modin, Wendt, Wicert, Ekelund, Bäath, Rubin, Thörn, Rydin, Lundin, Langenberg och Isr. Winblad. Pa förmiddagen i Onsdags erhöllo två af desse personer, af Talmännen en varning, att icke infinna sig på middagen, af uppgifven anledning att de blitvit noterade för bristande etikett vid en å en föregaende middag på börsen proponerad skål för Konungen. Den ene af dem atlydde varningen och infann sig fö jaktligen icke på middagen. Den andre. som icke fann sig på nägot sätt halva mankerat vid ifragavarande middag, frågade Herr Talmannen af hvilkes denne blifvit Änmnodad. om den nu gjorda varningen: och då EH:r Talmannen ej ville nämna detta, ansäg han ej böra afnalla sig från middagen, dels at detta skål. dels också derföre, att manga Stavdskamrater uppmanat honom att medfölja, enär han offentligen i Standet blifrit bjuden. Efter fulländade underd. ajskeduppvaktningar, hvarvid han jemte de andre Ledamöterne presenterades, begaf han sig alltså till den Kongl. tafleln. Han hade redan passerat tvänne rum, hvarunder likväl de ankommande gästerne spridt sig sa. att blott han och en annan Ledamot af Ståndet voro tillsammans , då i början af det tredje rummet, der Borgar-Ständets Ledamöter skulle sitta till bords. en Kammarherre mötte honom med de orden: Herr Brakspatron är icke bjuden till Konungen i dog; ett misstag är begånget. — PVore jag icke bjuden. svarade han, så hade jag vät ej haft det eturderiet att komma hir:. Tro mig inföll då Kammarherren, då jag försäkrar att H:r Brukspatron icke är bjuden. Deu andre Ledamoten af Standet, som visste att den förre varit bjuden. framträdde då genast, och förkkhtrade, att sedan han erfarit hvad som händt hans vån och kamrat, ansäg ban sig, ehuru befalld till middagen. ej heller böra qvarstadna, utan ätfölja honom, hvarefter de båda aflägsnade sig. Det är sannolikt, att döma af de samtal Som förat ågt rum öfver varniugen, att de fleste af de bjudne Ledamöterne handlat på summa sätt. om de ahört förloppet, och icke varit för tillfället skiugrade. Händelsen angar i visst fall hela Ständet, och det återstår således att utröna. dels ifrån hvem valet af de utsedda personerne och äterbudet egentligen först utgattdels också, då man lätt inser att en obetydlig etikettsfraga icke gerna kunde vara rätta orsaken, huruvida icke denna möjligen kan ega något samband med den uteslutne personens ostentliga havdlingar såsom Tiksdagsman. I alla fall torde han, uti den värma hvarmed saken samma afton omfattades inom Ståndet, redan hafva erhållit, och uti emottagandet vid hemkomsten till sin ort, och det bifall som der allmänt skänkes åt hans utöfning af riksdagsmannakallet, ytterligare erhålla en tillräcklig godtgörelse för den förödmjukelse, som här var honom tillämnad. Den ardre ledamoten, som åtlydde varningen, har i gar begärt och erhållit nad. företråde hos H. M. Konungen, hvilket lärer befriat honom från all anledaing till oro öfver misstydning af hans mankement med sittningen på Börsen. — F Det torde med anledning häraf, och af de olika rykten som kringlupit om denna tilldragelse, med det tillägget, att det egentligen varit ledamöter af Borgare-Ståndetsom färbrutit sig mot etiketten, vara skål att omnämna verkliga förhalkandet. som var, att på en sida af det ena bordet vid ifrågavarande middag visserligen åtskillige ledamöter af horgare-Ståndet voro sittande medan folksangen uppspeltes och afsjöngs, men att desse ledamöter likväl uppstego då skålen proponerades, först derefter satte sig, samt härutinnan följde Hr Landtmarskalken, Ofverste-Kammarjunkaren Gr. Levenhaupts och Öfver-Ståthåliarens exempel. Skillnaden bestod blott deruti, att desse sednare åter uppstego under det solksången sjöngs, då de förre förblefvo sittande, sannolikt dels emedan de trodde att etiketter i detta fall icke hade lemnat några bestämda föreskrifter, dels ock derföre. att flera andra personer, hvariblaud äfven ledamöter af Ridd. och Adeln, likaledes förblefvo sittande. Nu kunde man väl tycka, att då ingen bestämd föreskrift finnes för dylika fall, och då under sjelfva Gudstjensten församlingen blitver sittande under det psalmerna sjungas, som äro lofsanger till Guds ära, så kan man vara lika god och laglydig undersäte, sauwt vara Konungahaset lika tillgifven. antingen man star eller sitter under fr Dupnis folksang, Serdelc då man förut uppstigit, under propositionen, och druckit Konungens skål stående, sawt det för öfrigt vid maltider ej år vanligt att stå under sängerna, men så tycka icke alla. En vid middagen nagon befattning hafvande, beställsam person, framkom genast och formaliserade sig ofver den begångna uraktlätenheten, som sedan blifvit af ryktet utstyrd och förändrad derhän, att bemälte Ledamöter växrat uppstiga. hvilket skulle förut-ÅÄtta, att de derom fått någon aumaning, som dock icke ågde rum—-:— WwÖwWOUA——