Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 juni 1835, sida 2

Hade Fosterlandsxännen, af underrättelserna med Stockholms-posten före den sista, anledning att fröjda sig åt de säelsständige representanterhas? outtröttliga bemödanden till nationens. betryggande mot ingrepp i dess konstitutionella rättigheter, så hade han det i änuu större grad af dem med sista post; man finner nemligen deraf. att Bruks-Patron tetr äfven i sista ögonblicket; bevisat sig vara en folket värdig och outtröttlig sakförare, deu der icke låter asspisa sig genom maktspråk. Han har genom sitt manhaftiga uppförande. örvärfraf sig hvarje frisinnad Svensk mans varma tillgifrenhet och högaktning, och vi misstaga oss ej, då vi yttra, och detta med tillförsigt, att om den förödmjnkelse, som, efter hvad af det följaude kan inhämtas, varit honom tillämnad, samma bidrager att, om möjligt, i ännu högre grad innesluta honom i den fosterlandssiunade medborgarens hängifvenhet. Pelre har intagit en för hög plats bland folkets män, för att kunna svärtas af småsinnets laga tn-llniogar, längt mindre af följande strof i Svenska Minerva: Det imteressanlaste dervid blifver att förnimma, huruvida de sjelfständige och stolt tänkande representanter, hvilka, vid den sista middagen på Börsen, då nya serelstadgan firades, vägrade att stiga upp när Konungens skål dracks, anse sig. kunna. utan skada för sitt anseende, sitta till bords hos Konungen, vid detta högtidliga tillfälle. eller om de icke åtminstone göra ansyrak på att. i sådant fall, få sitta med hatlarne på. Reflexionerde der endast den scarteste sjät skulle kunna tillata sig, och hvilka bära prägelu af den mederatio och den taktik som konservativa partiet anser tillständigt föra, under det samma saklöst våldförer sig på der liberala pressen. i At följande artiklar, hämtade ur Stockholms Aftonblad för den 29 Maj, finner Läsaren vidare ledning för sitt omdöme. Medan Talmän och deputationer i Onsdags afton vore upptagna af de ömsesidiga afskedsuekningarna emellan Standen, upptogs konversationen emellan dessas ledamöter uteslutande af dem händelse vid middagen pa Kongl. Slottet samma dag, som ännu utgör det allmänna samtalsämnet. Se här hvad vi tro oss tillförlifligen kunna nämna om denna sak: Sedan tvenne Överste Kammarjunkare om Tisdagen Kongl. Maj:ts högu vägnar mbjodit Talmänucu samt 24 ledamöter af Borgareständet, att dagem derpå äta middag hos Konungen, kallade H:r Talmannen dertill följande