Corporation) som ett sadant fartyg har passerat eller haft nytta af, då det i ondt väder Miavit fördruvit från sin haurz. — — — — —— a Z Borgareoch bB3onde-Standen fattade. d. 13 od. m. följande besiut, i frågan om att arvangera Piksgålds-Kontorets aslärerr: 7 1:o VAtt Rikets Stånder i och för Riksgålds-IOE torets enskilda beliof intill nästa Riksdag anvisa och amdas en arlig summa al En million Tva hundrade tusende :dr Banco. 2:o Att det ma Öfvorlernnas at Fullmäktige att efter sig företende omständliguater, emot obligationer i Svenskt mynt upptaga större eller mindre län. att betala vd anfo: dram, efter uppsägning eler på bestämd förfallotid: dock icke längre än 15 ar från deras utfärdande. Fullmäktige skola företrädesvis söka begagna de törstnämde länesåtten, som erbjuda formanen at en iägre ränta: och får icke i nagot fall räntan öfrerstiga Fem (5) procent: ätvensom icke rabatt a Cpitalet medgitvas. Fragans afgårande beror nu på Förstärkt Stats-Utskott. — Bånko-Utskottet har inkommit till Riksstanden med ett betäukande om den blifvande sedelutgifningen från banken, som innefattar det märkliga förstaget, att Ständerna, utan afseende på Konungens skrifvelse angående myntenheten, ma lata utfärda alla nya selllur för riksdalertal. att lyda nåkuörantmynt, motsvarande riksgål!dsråkningen. För öfrigt innefattar samma betänkande hufvudsakligen följande bestämmelser. Att Bankens transportråkning ma upphöra. så att vexling genast kan erhållas i kassorna. Att sedlar från och med 25 t. o. m. 500 R:ädr. som blifva de största, skola till nummer och datum annoteras, men de mindre endast till antal och summa. . Att valörerna blifva: för riksdalersedlarna 1. 3. 10. 25. 100 och 500 R:dr kurant, samt för skillingsedlarna Å. 12 och 16 sk. I3ankomotsvarande 12, 18 och 24 kurant: hvarförutan dock de gamle på 10 och 14 sk. fortfarande få gå i rörelsen. Att skillingsedlarna blifva tillverkade å hisitt. men starkare papper Än hittills, men de för riksdalertal på färgadt och så kalladt lamelleradt papper, samt de sednare tryckas på stereotyper med så olika utseende, att de lätt kunna skiljas, alla med utsättande af motsvarande valören i ilfver specie. — Ur Stockholms Aftonblad för d. 11 Mars: Vi meddela här nedanföre utgången af voteringarna i förstärkta Konstitutions-Utskottet istl. vardag, angående de grundlags-förändringar hvarom Standen stadnat i olika beslut. huruvida de borde hvila till afgörande vid nåsta Riksdag. BEesultaten utvisa, att alla de förslag , som åsyftat att bringa administrationen till ert mera principenligt konstitutionelt skick blifvit afslagne och utgöra nya anleduingar att misströsta om resormernas framgang under nuvarande representationsatt. I går nämnde vi, att förslaget om treariga riksdagar måste vika för det om deras hallande hvart femte är på den första helgfria dagen af Oktober manad. Likaså bifölls förslaget, att Stats-Radet skulle utgöras blott af ständige Ledamåter, i stället att lata Konungen för vigtiga fall äfven tillkalla andre Svenske män: en i Norriges grundlag stadgad form. som gör det möj! et, att der inskränka Statsradet till blott arbetande Ledamöter. Krigsministeren, beslöts det. skulle delas i tva, en för landtoch en för sjö-försvaret. Den vigtiga förändringen. att få Kammar-I lanclelsoch Finans-årenderna under hvar sitt serskilta departement, afslögs. och systemet af ett Civiloch ett Finans-departvinent bibehölls. Tre Statsråd utan departement blef en naturlig följd af beslutet om blott ständiga Statsrad: och al desse manga Statsrader blef dernåst föranledt bibehallandet af den ofarinligheten, att ej alla Konungens Radgifvare ega samma värdighet, utan att Justitieoch Utrikes Statsministrarne med högsta värdighet bibehallasÅt att de öfriga sosom hittills efter rangordningens stadganden, se sig företrädde at de högsta Ålilitärpersoner, Presidenterne i Kollegier och de af (irundlagen okände, men för var Statsoch lefnadslyx så owmbärtige sakallade Rikets Herrar. Vidare beslutades, att Departements-Cheferne för Landtoch Sjöförsvarens ärenden, tillika skulle vara Konungens Radgifvare i kommandomal för armon och flottan. Allmänna Beredningens afskaffande bifölls. utan att derföre organi-erandet af en ministerkonselj antogs genom Stats-Radsberedningens stadgande i grundlagen och dess ledning af en viss dertill af Konwagen utsedd Stats-Radsaledamot. All garanti för ärendernas beredning skulle säledes komma att bero af en enda ledamot och icke en gång ett stadgande finnas att de öfriga maste haft del af ärendet innan det i Stats-Radet förekommer. Ty icke kunna vi ännu räkna dertill, de svaga och otillfred-ställande garantier folket nu äger på styrelsepersonalen. De förtroende-embeten, som utan ransakning och dom kunna afsättas af Konungen , ökades med Chefen för Postverket. Justitie-Kanslern uteslöts fran Stats-Radets öfverläganingar, men fick behalla sitt namn, tv det föreslagna: Chef för aklagaremakten blof afslaget. Genom votering afgjordes äfven, att da Konungen gar i fålt eller till aflägsnare orter reserRegeringen skall föras af tre ledamöter af Stats-Radet. under den ordförande, som han, antingen ibland Prinsar af sitt hus eller ibland Stats-Radets ledamöter Serskilt nämner. I afs. a Högsta DOUStolen antogs förslaget: att minst sex ledamöter böra i alla mal som der förekomma tillstådesvara och i afgörandet deltaga. Tiden för riksdagarnes längd utstråcktes fran fyra till sex mänader, och fran I till 2 manaders ovågerlig pro!ou