Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 december 1834, sida 2

(Insändt.) OM UTSKOTTENS FÖRSLAG TILL LAG FÖR PRIVAT BANKER. Insändaren häraf förenar sig gerna med recensenten eller kritikern af bemälte förslag uti Hand. och Sjöfarts Tidningen för den 3dje d:s uti många afseenden; utan att likväl förneka rättvist loford åt Utskottens Lagförslag, der detsamma deraf år förtjent. : Bemälte kritik har rätt deruti, att stadgandet af en grundfond å 4 millioner för en Actie-Bank är så godt som att säga, det ingen sådan skall eller bör existera. Det hade varit mera ändamålsenligt att för Actie-Bank stadga. det dennes grundfond, eller tecknadt Capital, bör bestå af minst 1.500,000 å 2 millioner Res. eller Curant; samt att, I:sta året, eller rättare innan göromalen få börjas, skola 25 pCt deraf vara inbetalta, och orillkörlgen ett år derefter ytterligare 25 pCt. Erbjudande sålunda effektiva Capitalet en Solidarisk garanti. Stadgandet åter, atf, för såväl Actie som ock för Solidarisk Bank, regelen skall gälla, det 25 pCt af tecknadt Capital skall. på sätt förslaget omnämner, förblifva ett depositum under Kronans vård, för Allmänhetens säkerhet, — är rent utaf en orimlighet, så mycket mer som derest stadganden för Bankens förvaltning icke erbjuda dess bättre garantier, så kunde möjligen, efter en långre tid, den deponerade säkerheten blifva ganska problematisk. Hvadan detta stadgande om deposita för hvilkendera af berörde Banker, såsom i allo utan ändamål, bör försvinna. Deremot hafva Utskotten, efter Ins. åsigter, förfarit som kloka Lagstiftare, då de bestämde, att beloppet af Creditsedlar, de der såsom mynt skola erhålla Curs och vid uppvisandet skola betalas, — icke bör åtrerstiga Summan af effektift inskjutet Capital, och innehafvande depasit-medel! Med bemälte stadgande qväfves ej allenast en, med samhällets bästa icke öfverensstämmande vinningslystnad, som slutar sig vanligt med den vinningslystnes obestånd , utan ock jemväl tvingas dymedelst förvaltningen att framgå med den varsamhet, som erfordras för bedrifvandet af en rörelse, hvuruti vi endast äga en ganska inskränkt erfarenhet. 1). Alldeles att förbigå den skyldighet hvaruti utskottet befunnits, att genom laga stadganden förebygga de mångfaldiga missbruk som uti andra länder I) Hvaruti skadan skulle bestå. kunna vi ej inse. Lag-projektets klara mening är ju, att ej flere sedlar skola få utgifvas än som motsvarar den af delägarne i kontanter och hypotek insatte och innestående grundfond, jemte de kontante medel Priv. Bank. derutöfver innehafver och summan af dervarande depositioner. Med depositioner kan här blott menas penningar. Men hvarföre kan en lantagares revers med 2:ne vederhäftige mäns borgen på 20.000 R:dr, och en annans revers med pant at brandförsäkrade varor för 200,000 R:dr på 4 månader icke anses lika god, som det hpypotek delägarne sjelfva deponerat: Och om något åfventyr hårvid ej är att befåra, hvarföre skall Banken ej äfven derföre få utgifoa Sedlar ? En Priv. B. i Göteborg, som skulle nödgas iuskränka sin sedelntzifning inom Lag-projektets gränsor utan att jemväl få anse goda reverser och varor som depositioner, vore, — hvad begrepp ock Författaren för sin del må äga, en riktig kråkvinkels anstalt. Om en enskild lanar och lanar till dess han kommer på obestånd, hvad mehn har väl Banken deraf, då den har såkra löftesmån eller ock varor i hypotek? År väl varsamheten å Direktionens sda i ringaste mån åsidosatt, om den iånar ut sjelf fabricerade Sedlar mot god såherhet till personer som misshushålla med dem, eller illa använder dem? Väl kunna förflugna spekulationer bringa på obestånd, men aldrig ha vi hört. att en Diskontör kommit på obestånd, när han vid sina utläningar rätt och slätt hållit sig vid en sträng granskning af säkerheterne. I öfrigt är rörelsen icke benigare än hvarje annan affär, hvartill alltid sakkännedom och sandt omdöme erfordras.