Article Image
gt och ännu äga rum, med och vid dylikaetablissemens. 2) Å anra sidan åter är det gifvet, att, enär en P. B. med t. exinskjutet Capital 00 mille R:dr får utgifva Creditsedlar till lika belopp och, såväl dermed om å 60 mille R:dr 3) af effeetiva Capitalet, således kan discontera 60,000 räntebringande, dessutom fär utgifva Credit-sedlar jemväl för eloppet, motsvarande innestående deposita, sour sålunda blifva fruktbar gjorje, och dernäst har att påräkna insättningar mot lägre ränta, än P. B. sjelf eräknar sine Låntagare; då tyekes ock Lagstiftaren hafva beredt en sådan 9. B. alla de fördelar, hrarpå en solid Bank bör kunna göra anspråk. och warutöfver en Solid Bank aldrig skall sträcka anspråken , för såvidt meninen med dylika inrättningar är att hufvudsakeligen bereda en håfstång för röelsens lifligare gång och dess störst möjliga utvidgande; då ock derjemte den uskilde delågareu uti Banken städse erhåller em något större utdelning, än örm edelst Diseonteriog af enskilde medel tilk laglig renta kunnat erhållas. Det vore således önskligt, om: bemälte Lag-förslag nu kunde erhålla den ättelse, som hår ofvan antydes, emedan vi då kunde påräkna, att den hos bes existerande hågen för en P. B. torde vinna framgång, ehuru allmänheten Såfall snarare skulle vara böjd för ex Aktie-Bank, såsom erbjudande större beqvämligheter för dess delägare, såäväl i anseende till ansvar såsom ock med afseende å Aktiens transportabilite. 4) För sin del är Insändaren 2) Att missbruk kunna uppstå vid Aktie-Bank, hvaraf allmänheten kan hafva melln, det bestrides ej: men hvad som vid em Solidarisk Bank skulle vålla allmänhetens förlust, när Banken, utom sin kontanta Fond, bestar af såkre och förmögne delägare, det hade varit roligt sett närmare förklaradt af Insändaren, ty vi äro för enfalldige att kunna inse det. Att KonglMaj:t ej lär sanktionera någon Solidarisk Banks Bosags-reglor. förr än vederbörandes underdauutlåtande om delägarnes förmögenhet är inhemtad, behösver knapt nämnas3) Hvarifrån Ins. får dessa 60,000 R:dr, det förstå vi ej. Om 100.000 R:dr åro insatte sqn kapital, så fås ju, efter projektets mening, ej större summa sedlar än 100.000 R:dr utgifvas. ÄÅr meningen att med 60.000 af de insatta 109.000: drifva Diskontering, så är ju detta ett eluderande af författningen och vida bättre, enklare och säkrare vore väl då Bankens utlåningsrörelse, mot sådane såkerheter vi nämndt i I:sta Noten, helst dervid ett Di-konterings-kontor, som; fordrar stor betjening och: ätminstone en af Direktörernas ständiga närvaro — kan undvikas4) Vi tro oss känna bestämdt, att åtminstone allmänheten i Göteborg ej vill ha Aktie-Bank, ehuru vi ingalunda bestrida, att ju den: erbjuder större beqvämlighet för dess: delägare med afseende på Aktiernas transportahilit. Men om såkerheten ej skall förvaras af Ränteriet, huru kan då trapsportabilit stå tillsammans. med Allmänhetens säkerhet, när Aktien får gå man och man emellan lik en: Bankosedel? Hos hvem skall allmänheten i en krisis söka sin regress? — Hos Direktionen... Men om den skulle absenterat sig; Kanske hos Aktie ägarne? Det skulle då kanske bli svärt pog att fa rätt på dem, i fall fråga vore att ersätta en stor förlust. Nej! skall allmänheten tillåta enskilde personers. Representativer cirkulera så vål som Rikets Ständers Banks, så bör sådant ej hvila på ett vångel, medförande beqvämligheter för blott delägarne så länge allting gar väl. utan på en redbar grund. som står fast i alla skiften. Folket bör veta till hvem det kan hälla sig när det gäller, Direktionen må finnas: eller ej, och detta vinnes aldrasaksast genom em Solidarisk Bank, i hvilken delägarne, med inbördes ansvar, under alla omxvexlingar måste dela ljuft och ledt med Direktionen, och denne äter i em krisis icke se sig öfvergifven och blottställd, utan af sina hufvudmän kunna vänta sig all upptänklig hjelp och biträder Insändaren menar, att högst Två millioner kurant borde vara det tecknade kapitalet för en Aktie-Bank med 23 pCt. kontant insats, innan den öppnades och lika mycket andra aret. Det vore saledes ett rörglse-kapital för första året af million och andra året af l million kurant. Arliga rentan på 4 million 6 pCt. gör 30.000 ÅR:dr. hvilket vore Bankens högsta vinst, om genast ett motsvarande belopp representativer kunde utlanas. Om vi ej missminna öss, så uppga Ystads Privat-Banvks arliga Förvaltnings-omkostnader till ungefår 24.060 R:dr kurant. och till mycket mindre böra de ej kunna antagas härstädes. Fragas då, hvad blir första årets utdelning på 100 R:dr, när 50.000 gifva 6.:000 Två pet. I sanning em draplig renta! Med en millions rörelsekapital skulle den visserligen stiga till 6 pot., om inga förluster inträffat: mon vi fråge då ånyo, finnes väl i Göteborg en enda tänkande person, som vill insåtta sina penningar i en Privat-Bank, hvilken ej för utgifva flere Sed: lar än den af Insåndaren mycket beprisade 6 8 af projektet medgifreroch hbviken Privat-Bank under de lyckligaste förhallanden aldrig skulle kunna leuma större arlig utdelning än 6 pCt.? Kunde en Privat-Banks representativer fås för intet, så vore stadgande i 6 S. visserligen ett högst nödigt vangsband; men så länge de ej kunna få på annat sätt, äÄn mot lantagarnes skuldsedlar med säker borgen eller mec part af Reamdförsäkrade varor, och dessa ofelbart mäste anses utgöra ett lik: säkert depositum, först för Banken enskild och sedan för hela allmänheten som det hypotkek, hvilket lag-projektet i dess 19 25 8.8. uppställer: 8t lävge lärer ingen med skäl kunna prisa Sedel-utgifnings-inskränkningen son en klok lagstiftnings-åteärd för en Solidarisk Bank. Om Göteborgs Spar Parks-Dircktion vägar utgifva de densamma anförtrodde, andra personer till 1—2 UiAi. Ota ll orhaot A AS OC-nUUndt utan att don vn:

8 december 1834, sida 3

Thumbnail