SUUNI. 117 7Redakt. anser sig på visst sätt förbunden att till offentlighet befordra nedanstående skrifvelse, hvilken tycks vara en slags imitation af den, som Länets Höfding haft Nåden mottaga af Rikets Öfverhöfding. Redakt. är emedlertid tills vidare nog Thomassinnad, att blott anse denna epistel såsom ett artigt uttryck af II:r Grefve von Rosens speciella välvilja för Police-måstaren: jemväl öfvertygad att var stads upplystare Innevånare aldrig förglömma det ellofte budet: Lass dich nickt verbluffen, och saledes ej blott läsa innantill, utan äfven förhöra sig utomkring och sjelfve pröfva och döma. Vi, som nitälska för embetspligters uppfyllande, önska af själ och hjerta att framdeles kunna få äran gratulera H:r Ekström, att af allmänna opinionen, som vanligtvis år sanningen: sminkoch konsiderationlöse herold, få emottaga ett vitsord, lika vackert, som det nedanstäende, tilläfventyrs er officio (?) meddelade. Uteblir det ej, skall ej heller vår gratulation uteblifva. Sat sapie uti! Det ifrågavarande brefvet lyder: Till Herr Lagmannen och Riddaren Ekström. I följd af Herr Lagmannens Skrifvelse under den 19 dennes, har jag med denna dag endtledigat Herr Lagmannen från dess befattning såsom Ordförande i Stadens Sundhets-Nämnd, under betygande af min erkänsla för det nit Herr Lagmannen, tills sitt insjuknande, med så mycken sjelfuppoffring adagalagt för det menskliga lidandets lindring i en tidpunkt, då den härjande Farsoten iufinnande sig lika häftig, som opatänkt, fordrat den största omtänksamhet i anseende till ortens, för en sådan landsplåägas härjande, alldeles oberedda tillstånd. Götheborgs Lands-Cansli den 25 September 1834. AXEL ROSEN.