Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 september 1834, sida 2

ag; har jag härmedelst velat anmoda Tit., att skyndsammast gå i författring om undanrödjande af alla sädane olagliga och obehöriga spärrningsoch I arantaines-anstalter inom Tit. District, och att förehålla Gästgifvare derståles att vägfarande, enligt deras skyldighet, tillhandagå: hvar och en dock wetaget, att vidtaga de försigtighetsmatt mot sjukdoms-smitta, som han för ss finner nödige och icke rubba allmänna ordningen. Götheborg a LandsCuanzliet den 29 Aug. IS34. AXEL ROSEN Fr. Iljort. Beklagligtvis har detta dock icke medfört sin beräknade verkan; fruktan samt saknad bildning hos sjelftagna myndigheter lyckas änuu att uppvigla allmogen till lagöfverträdelser, ehuru icke lika allmänt som vid farsotens första inträde; detta bör dock icke tillskrifvas ett slocknadt nit hos desse, menighetens förledare, utan härrör helt enkelt deraf, att allmogen ledsnat vid tvängsreglor och föredraga att exponera sig för smitta heldre, än att dö af hunger; vi skulle Kledes tro att ett förnyadt pabud, med utsåttande af straffvestämmelser , i förening med uppmaning till Presterskapet att söka betaga Allmogen dess fruktan och föreställa den det ändamalstösa i spärrningsåtgärder, skulle af behofvet vara påkalladt. Red. har icke ensamt dessa åsigter; att de delas af såväl SundhetsNämnd som mängden af enskilde medborgare inom detta samhälle, ärsbår allmänt kändt; må det derföre tillätas oss, att för dessas befordrande upptaga nägra spalter af tidningen, i det vi, på begäran, lemna plats för följande Protocolls-utdrag: Utdrag af Protocollet, hället hos Sundhets-Nänmden i Götheborg den 6 September 1834. S. D. Herr Grosshandlaren J. Francke ingaf härefter ett skriftligt antörande, så lydande: NT Till Protocollet Åc. Jag anser mig skyldig fästa Sundhets-Nämndens uppmärksamhet på de bedröfliga omständigheterna som här skola framställas, hvilka, ehurn de vid första påseendet endast tyckas angå handelsrörelsen, ändock i den mohn resultaterne utvecklas, slutligen jemväl inga uti var mödosamma befattning. Det är ej nog med all den Sorg och allt Elände som Cholera-Sjukdomen i materielt afseende har till följd; Qan rädslan härföre tyckes hafva alstrat en verkelig Frenezi, som, på det mäst olyckliga sätt, yttrar sig uti dels alldeles hämmade och dels, utan verklige och laga skål, till det yttersta försvårade communikationer: och, deräst detta ej snart rättas, så förstöres all rörelse i grund och botten, och dymedelst afstannar cirenlationen af penningar. — Det menliga inflytande sous häraf uppkommer för vart samhälle, hvars existenz utgöres af lIandesrör se, bliver så mycket mer hotande, som den medellöshet, hvilken deraf blifvar följden, gör arhetardie klasserne oförmögnatt, uti en sjuklig tid och den stränga väderlekens starka ann ukande, kunna. Såsom sig bör, förse sig med livets oumbärlighetar: hyi ket allt torde alstra dels nya frön för sjukdomar. och dels bidraga tiil ett lärnyadt häftigt besök af Choleran, så mycket farligare som Samhällets nerver ännu blöda af de följder, hvilka farsotens första besök qvarlemnatFör att icke kunna beskyllas för någon öfverdrift, så ville jag här relatera kända facta. Häremelan och Wenersborg räder farsoten nästan öfver allt: men icke för thy uppeballes farkoster på uppoch nedresan, genom Fanitetsåtgärder. Man tvingar farkoster, gaende lrån det smittade Wenersborg till smittad hamn vid Wenern, att först hålla qnarantaine vid Leeckö. Å Lastagevlats vid smittad hamn vid Wenern, tvingas farkoster, som afgå till Wenersborg och Götheborg, att å förra stället hälla quarantaine. En värd Collega har uppgifvit till mig kostnaderne för en med bara timmer lastad skuta till nåra B:co 43 R:dr. Följden häraf är, att ingen Skeppare vill segla längre rån eller till Wenerns Stränder. Härigenom hindras nedkomsten af Exportprodukter, deraf åter Exportrörelsen, hvilket åter hindrar arbetsförtjensten för den fattigare folkklassen hos oss. Lika rasande, om ej värre, går det till å Landkemmunikationer. Norra delen af Hallands, och större deleu af Elfsborgs Län äro af Choleran hemsökta; men ehuru Konungens Betallningshasvande i ada Länen sökt göra gällande allmänna Författningar, så har detta dock varit fåfängt. Utan afseende derpå spärrar sig hvarje comune och smafläck; rökar varorne som komma härifrån; tillåter ingen bättre resande inkomma uti