Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 juli 1834, sida 2

Article Image
(Insändt.) BLANDADE AMNEN. En lärd Biskop, en äkta Oxfordianare, fiende till allt hvad som kan lyfta folket på en högre ständpunkt af intelligens och politisk betydenhet, har nyligen, bland annat gediget, yttrat: att Svensra a lmogen svå ligen skulle fat:a decimalsystemet. Hr Biskopen, hvars farfar sjelf var en bonde, 2 som kunnat göra så rara ting, — har dock nu ett ömkligt begrepp om den stamm, derutur ett så dråpligt visbet-käril uppvuxit. Minnas vi rätt. å har samme Andan, man uti en af sina parlamentariska utgjutelser jemväl ifrat emot Riduarne af tidens flarn som yrkat på. att Ungdomen skall undervisas i Rikets grundlagar. Att skåda och ge nomskada Sujetterna, som på olika tider, synnerligen omhuldade af niden, intagit Förvaltningens högsta platsar, — att granska skiljaktigheten i rineperne af de lagar och pabud sam utgått till folket, detta tjenar. med få undantag, fill ena riktig barometer, så väl på luftens renhet i en högre hemisfr som på sjelfva nationens upphöjdhet, eller på dess ömklighet i tänkesättet. Lyckas det de förra och deras Jesuitiska Satelhter att så su äningom upptukta ungdomen till mån, som endast söka ett brödstycke med skicklighet att buga sig djupare och djupare alt som iröd-tyeket blir fetare, då blir deraf dugtigt folk och, der de sättas i teten, blifva bedristerne lika aräkneliga, stora och välsignelSespridande som Vitterhets-Jushallningsoch Ve: elundervisnings-sällskapernas i Göteborg. Deraf kan hända att ett sädant land kan äga tusende ämnen til Generaler, utan att ett enda funes, som du er till att vara en skicklig Stats-Sekyeterare. Mar skall säga: detta är högst besynnerligt, men det är dock ej annat än helt natarligt. Kriget danar heltar, i fredliga tider dere. mot antar folket den skepnad man gynnar ofvar ifrån. De små gapa på de Stores tenpo. Finna de att ytliga kunskaper, förenade med ett ödmjukt kryrand, jakarnde och prisande, lättare föra till un a!et an snillets möllosamma och djupe forskningar med små frihetsegenseter; så ser man: spatt Lejonet omlägradt at Åsnor och Apor, och de ädlare djuren draga sig tiul aka tills tiden kommer, då man behöfver dem. IIvilken skada ett folk genom ett sådadt moraliskt och intellectuelt förslappnings-tillstånd under tiden lider, det kan ej heskrifvas, än mindre beräknas. Friheten ända ifrån ungdomen, den san ade lagbandna friheten, hon är den enda rätta jordmån, ur hvilken snillet i alla sina mäktiga och olika gestalter kan utveckla sig. Denna frihet, ledsacad af förnuftets klara ljus till viljans ädlaste syften, är dock vida skiljd från råhet; den föraktor lika mycket det låga och plumpa som det tiälaktigt kryande. Till danande af en sådan lefvande anda bör grunden redan: läggas i första undervieningen, ty huru skall jag rätt kunna värdera en sak, hvars ådla sammansättning och ändamål jag e3 grundligen känner? Om höglärde Proetater nu för tiden anse det skadligt att i Skolor och på Unirersiteter läsa Rikets grundlagar, så vilja vi här citera. huru Svenska folket för 77 år edan ansåg sakens. Kongl. Maj:ts Nådiga Bref till samtel. Konsistoricrne, angfende Ungdomens. undervisande i Grundlagarne vid Gymnasier och Scholarne. Stockholms Slott den. 10 Fehr. 1757. på dot UnodOmen. såväl vid högre som lägre Lärosäten, må handledas

12 juli 1834, sida 2

Thumbnail