Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 juli 1834, sida 2

OM KUSTERNA vip KATTEGATT. (Forts. fr. N:o 71.) Man kan invända, att när nu der redan finnes en sådan lugn hamn, med säker ankarbotten, är refvets upphöjning icke behöflig, och äfven detta må? ste medgifvas i det fall segelleden vore åppen och att lots vid alla tillfällen kunde fås; men når det tages i betraktande, att å ömsesidor om detta ref fin; nas flera andra farliga ref, hvilka alla för åskadningar från sjösidan bilda ett gemensamt brott, och lotsarne, som nu uppassa vid åmynningen, icke annorstådes nyttigare kunna stationeras samt derifrån omöjligen kunna komma ut, fi när de behöfvas, under nordvestliga, vestliga och sydvestliga stormvindar, till sjöfarandes hjelp, skulle det vara högst farligt att hälla in, när vid så be— skaffade förhällanden endast de skickligaste lotsar kunna våga ett dylikt äfventyr. Men höjes refvat upp och förses med erforderliga säkerhets-anstalter. samt inseglings-fyrar och känningsmärken, så är det icke allenast möjligt att lotsar derifrån skola möta fartyg i nattetid, utan ock att dessa, i brist af loteningsbiträden, altid med säkerhet kunna lotsas i hamn, medelst uppmärksamfo me befälhafvares atgärder, vid ledningen af berörde anstalter och en öfver inloppet upprättad beskrifning. Men icke nog att en så inrättad hamn erbjuder den för hafvets faror i hplottstälde sjömannen en säker tillflygt. den bör ock lemna utväg för sjöskadors reparerande, hvilket der, nemligen i denna yttre hanm, icke kan tillvå41 gabringas. En annan plan måste derföre uppsökas, och eden finner man vid EUthra-Aens stränder, sätter man den blott i förbindelse med den yttre hamnen. Innom staden har Ethran ett djup af öfver 30 fot; Historien förmäler. att der legat Krigsflottor; och att här varit en större hamn omvittna de ut-med djupet ån qvarliggande botinarne af tvänne skeppsvrak, förmodligen ef.. ter större Örlogsfartyg, hvilka man, vid en närmare undersökning, finner varit af lika construction med de som byggdes emellan ERIC d. XIV och CARL q d. XI:s tid. Stycken af bord och förtiumring har man tid efter annan tagit upp, och af deras svarlek, i förhållande till tiden då dessa fartyg blifvit bygg4 da, slutar man med temmelig visshet, att de icke kunnat vara handels-fartyg. g Ännu finner man å vraken lämningar af dessa, öfver 12 tums fyrkantiga. ekeN timmer. h Åldre, Sväl historiska som nautiska, beskrifningar tillkännagifva den urtid, då Falkenbergs handel var betydlig, och att aen äfven då haft sådant djup, att större fartyg kunnat passera den till staden, samt der lossa och lasta varor. Sedan har likväl åen grundat upp: men undersöker man de orsuker som verkat denna uppgrundning, så finner man, att under Krigiska forFo hallanden man uppfyllt en bank af sten i midten af åen, till eommunicationens hämmande med bafvet. hvilken sedermera nedsjunkit, så att å dess hög. 4 sta nu är 6 å 7 fot, och att uppgrundningen skett, dels vid denna bank, der strömmen studsades och enligt studsningslagarne, med concentrerad kraft vänIt de sig åt åens norra sida, hvarest den skar sönder spetsen af en bank och sämedelst gjorde sig fri från alla hinder för dess spridning. Men af denna ämynningens utvidgning uppkom äfven spridningen af strömmens krafter, så att den (med strömmen) utslutna sandgyttjan, såsom varande strömmens last, blef tyngre än att dess krafter kunde bära den, och den naturliga följden häraf blef, att den dervid qvarlemnade sanden förorsakade åens än besvärands grunda tillstånd. I Saledes har denna uppgrundning efter hand tillkommit; men att dömma WH efter den tillökta beskrifning öfver Kattegat, som åtföljer Jan Månssons år 1748 omtryckta sjömärkesbok eller upplifvade aska, ) måste den hafva blif) Amiralitets-Capitenen Jan Månsson, hvilken i nautiskt och hydrographiskt hänseende med skäl förtjenar namnet ar Nordens Columbus, yar den förste me I 61( A .-d UHNKAOOA. —