Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 juni 1834, sida 2

— Å— behöll mig. ö Jag lofvade, att närmare uppgifva skillnaden i kostnaden för silfverinförande till Götheborg emot till Stockholm. Den ligger ej blott i sjelfva transportkostnaden och provisionen, som, för ett större partie på en gång, val bör kunna göras för omkring 4 pCt, men förlusten af tid är för Handeln ändock vida vigtigare, hvadan gerna kan antagas, att omgången att inlefverera s8ufret i Stockholm, i stället för i Götheborg, ej uppvägs eller ersätts af mind e, än 14 å 14 pCt, som motsvarar 13 å 2 s. i Coursen på Hamburg. På sått jag förut yttrat, hoppas jag dock, att då invexling af utländskt mynt fortfarande medgifves äfven vid Län-Contoiren, skall genom Banko-Reglementet intet hinder blifva lagdt för tillhandahallande det i Götheborg inkommande silfver ät behofven af dess utförande från samma ställe en annan tid; och då Bankoutskottets betänkande endast afstyrkt, att för närvarande, såsom bestämd pligc, ålägga Banken att hålla utvexling på mera än ett ställe, är jag öfvertygad, att en blifvande Styrelse skall, om den lemnas någotnär fria händer att verka för ändamålets bäst möjl. vinnande, ej underlåta, att, då förhållanden föranleda det, äfven medgifva silfverutvexling i Götheborg. I afseende på den af mig under förra discussionen gjorda anmärkning, att Utskottet ej besvarat min motion om Oreditivs begagnande för det åndamål att hålla Coursen emellan ett maximum af omkring 132 å 133 på Hamburg, eller omkring 12 R:dr 24 s. på London, och ett minimum af omkring 123 å 124 på Hamburg, eller omkring 11: 36 s. på London, så måste jag ytterligare anhålla, att fa lägga vigt vid denna punkt, emedan det just är uti Coursens jemnhallande, som Handeln och Näringarne skola röna realisationens välgörande efkert. Och med ett varsamt, klokt manierande skall man troligen kunna för det mesta hälla Coursen inom ännu trångare gränsor, t. ex. högst I å 2 s. öfver, och lägst I å 2 s. under 128 s.; — hvad vore ej detta af stort inslptande ör var handel? — och härmed blefve silfverfonden ganska iitet rörd, utom i Serski da tillfällen af missvexter eller krig, då den kommer väl till pass, att mota annars oskälig Coursstegring; den kommer vid förändrade omständigheterne snart åter. i Frågan om Hypotheksföreningar har, i min tanka, Bankoutskottet lättast förbigått, då Utskottet yttrat (pag. 28 i Betänkandet N:o 6) att förslaget cerom vore till princip, rigtning och syftemål sådant, att dess upptagande kramdeles, då IIypotheksföreningar inom flere provinser hunnit bildas, och z;ör sina afsedda ändamål komma i verksamhet, bör kunna både för Banken och Jordbruksnäringen blifva af en gagnelig inflytelse; men, då Utskottet ansett sig icke böra underlata uttala denna tanka, har Utskottet dock funnit till Rikets Ständers bifall, enär åtskillige förhallanden, som dermed stå i samband, befinnas i det outvecklade skick, att Utskottet tror sig ånnu ej vara förvissadt, att de fördelar, som för Jordägare af alla Classer genom den unvarande fastighetsbelaningen äro att påräkna, skulle, efter den föreslagna förändrade grunden, lika fullkomligt ernås, hvadan ock Utskottet tillstyrkt sastighetsbelånings fortgående i oförändradt skick intill nästa Riksdag. — Min öfvertygelse är deremot, att enskilda Hypotheksföreningar ej komma att bilda sig, åtminstone icke på ett fullständigt gagneligt sätt , utan att derföre blifvit stadgade af Lagstiftningen några hufvudreglor, a hvilka sedan de för hvarje serskild orts local lämplige detail-reglor kunna uppföras och ordnas; Att sådane MHypotheksföreningar skulle vida mera gagna och lätta Jordbraket i orterne, än den gama fastighetsbelaningen; Att de af Herr G eneral ILefrn uppgifna grunder för Bankens kommande desse Hypotheksföreningar till hjelp vid deras organiserande äro ganska ändamåkenlige; jag ville endast föreslå den jemkning, att om folkmängden hvarje Län skall blifva grunden, den mätte beräknas egenteligen endast af i hudet, personal och de jordbrukande städernes (annars skulle en större stads folkmängd i ett kanske mindre lån influera till ett orätt förhållande), äfvensom hvarje Hypotheksförening borde få öfvertaga alla de inom dess district då qvarvarande Bankofastighets-lån, för att draga desse liqvider till orterne från Stockholm, der desse i så många afseenden försvåras och fördyras för Låninnehafvaren. Då man önskar, att Lånerörelsen skall allt mer och mer öfvergå till enNN — — — A BH. A3un AA MH det vara för tidigt, att anmäla motionärernes förslag vid nuvarande Riksdag :