enskilde personer, desse sednare till stor del ej af Närings-Classerne, så måtte man med detsamma väl ock erkänna vigten af en öfvergång tillbaka derisrån till ett bättre; och dertill måtte intet bättre medel vara, än att söka för jordbruket ordna Hypotheksföreningar, hvarefter först man kan utan dess idkares förnärmande riguröst tillämpa de rätta grunderne för Discont-lånerörelsen. ö Under sådane åsigter måste jag yttra den öfvertygelsen, att nuvarande Rikets Ständer böra åt deras Banko-Styrelse uppdraga, att, i den mån så väl sastighets-, som Discont-lån, kunna ledigt indragas, och Hypotheksföreningar bilda sig på af Lagstistningen godkände hufvudgrunder, låta dessa föreningar emot 4 pCts ränta och nöjagtig pant i deras hypotheker få låna sådane medel. Skulle sådane inbetalningar å fastighetslånen, eller indragningar å Discontfonden, ej bilda något tillräckligt för Creditivionder åt de Hypotheksföreningar, som uppstå, så må dem företrädesvis de af Utskottet föreslagna Creditivlånen stå till tjenst, och med antagande af ett lämpligt, ej för högt, minimum af metalliska fondens förhållande till Sedelstocken, samt qvarhållande åt Banken alla dess Vinstprovenuer, kan det ej slå felt, att ju vackra tillgångar blifva att använda; hvaremot, om de skulle blifva obegagnade, deraf först skall uppkomma den enda, men äkven ofelbart och drygt kännbara strypning för näringarne, som flere anmärkare vid Utskottets förslag yttrat sig befara. Men derföre är det ock af den största vigt, om Banko-Styrelsen skall kunna använda det åt den i Utskottets Betänkandes 32 8. tillstyrkta uppdrag, att utvägar öppnas för detta användande åt sådane håll, der man önskar och tror medlen blifva mest verksamme till näringarnes förkofran, i stället för att, i saknad af sädane, öka utläningen i Discontväg a namn eller på fastigheter i den gamla väg. Cassa-Creditiv-Eånen och Lån på Varor blifva då, efter min öfvertygelse, de, som egna sig bäst för sadane öfverskotts begagnande, och främst bland dem af förra slaget de, som kunna begagnas af uppkommande Hypotheksföreningar och Privat-Banker. — Beträffande dem af senare slaget har jag intet att tillägga hvad under Discussionen redan derom anförts. Såsom tillägg till mitt yttrande vid Banko-Utskottets Betänkande N:o 8, beder jag blott få instämma uti den af H:r Wijk uttryckta mening, att det ifrågavarande Creditif på utrikes ort bör oförtöfvadt och under Rikets Ständers sammanvaro, samt innan Silfverutvexlingens öppnande, vara förberedt och aftaladt. B. II. SANTESSON. Att förestäende afskrift är lika lydande med det af Herr Commerce-Rådet och Riddaren B. H. Santesson till Vällofl. Borgare-Ståndets Protocoll, den 24 dennes, aflemnade anförande, betygar, Stockholm den 30 Maj 1834. E. G. Runeberg S ) Vällofl. Borgare-Standets n. v. Secreterare.