(Insändt.) HVAD FÖLJDER KUNNA ENGLANDS OCH FRANKRINEs SJÖRUSTNINGAR MEDFÖRA ? De utländska Tidningarne, som hvarje postdag ankomma, sysselsätta sig mycket med gissningar öfver afsigterna med dessa rustningar; men deras underrättelser äro alltid så olika, då de den ena dagen motsäga hvad de strax förut med visshet pastätt, att föga eller ingen beståmd ledning genom dem kan erhållas, till kännedom af Englands och Frankrikes verkliga afsigter. Hvar och en således, som, lik dessa Tidningar, vill inlata sig i gissningar, måste till större delen följa egen ingifvelse. Så har äfven skett vid uppsättandet af denna Artikel, och kan man i följd deraf ej tillräkna sig mera tillförlitlighet än andra; men hoppas dock, att de planer man tilltror E. XF. hafva i sinnet, skola bäst realisera ändamålet för rustningarne. Den mening, hvartill man nu kommit om dessa rustningar är: att de ej skola leda till nagra fiendtligheter; och betraktas de derföre blott såsom en demonstration, att kraftfullt understödja dessa bäda makters diplomatiska noter vid Cabinettet i S:t Petersburg. Dessa gå ut på att aflålla Ryssland fran inblandning i de orientaliska angelägenheterna; att förhindra dess eröfringslystna planer på Turkiet, samt att omintetgöra den traktat, som Ryssland, för sina vänskapliga och oegennyttiga (7) bemödanden att bistå Sultan mot dess upproriska Pascha, vetat utverka sig. — Denna är en nagel i ögat för de båda makterna, emedan den hotar att uttränga deras inflytande på turkiska regeringen, oeh helt och hållet att utestänga dem och andra makter från Svarta Hafvet, hvilket, derigenom blifver ej annat än en insjö, tjenande till en stor doeka och hufvudepot för ryska marinen, från hvilken Ryssland, inom dess stränder sjelf oangripbart, när det behagar, kan utsända flottor till Medelhafvet, och derigenom beröfva de båda makterna herraväldet deröfver. Så vida det ej skrides till andra medel än blott föreställningar och hotelser, sko