Article Image
Titelsjukan. En fordom på många ställen alldeles okänd sjukdom har isynnerhet under de sista 56 åren inrotat sig i Europeiska folklynnet — hos en nation mer, hos en annan mindre —; denna sjukdom är den moraliska pesten titelsjukan. Den bör icke förblandas med det begär, som under medeltiden grep sinnena, efier titel uf Kors-Riddzre; ty denna titel köptes alltid ganska dyrt — oftast med lifvet. Nej, under nuvarande tidemarf tyckes begäret att synas vara enda förberedande orsaken till den grasserande sjukdomen, Få äro de, som icke h:fra ur gon känning deraf, och många äro så känslige, ati de fir den minsta vädervesling blottställa sig, uppoffra allt och — förlora allt, Synas och vara anse många för ett och detsamma, Iäri hedraga de sig likväl, ty det har varit mer än en stor man, som förlorat hela sin reputation, endast derigenom att han fikat efter ryktbarhet på en bena, der han endast utmärkt sig genom sina misstag. Den som tviflar derpå, att menniskorna anse synas och vara af lika värde , han jämföre endast antalet af män med redbar duglighet och män med titlar och dekorationer, Många fianaes, som kanske skulle behöfva dubbelt större papper, för att uppräkna sina titlar, än de skulle behofyn, för att anteckna sina förtjenster. Mången vpphör ett vara rik, derför att han vill anses för rik; och mer än en karl med temligen godt bes grepp och försvarliga kunskaper har fått namn af ett dumhufynd, derför att han velat synas ett snille. Så har ock mången blifvit mer strängt bedömd, sedan han blifvit utmärkt med ett tecken, som utvisar hvad han borde vara, men icke hvad han är. Till och med i Sverge, kändt för sin redbarhet och sitt gamla allvar, stöter man någon gång på sådana sidoskottt från den egentliga stammen. Ingen bör förundrå sig, att den mera allvarligt tänkande då gör sina reflexioner, När vi t. ex. för en tid sedan i Rikets första tidning läste en orlofssedel ), författad af en man med Assessor ) Wegel-Arbetaren J. M. .... har varit uti min tjenst flera år: är därfrån ledig den 22:de nästa October; han kan forma Tak och Nurtegel — han har varit braf arbetskarl — men vid tillfällen icke uti mitt arbete liksom j dessa G dagar, utan att värkstält någodt; dels varit dels icke

10 september 1833, sida 2

Thumbnail