F FEPMERPpP ä-:2 2W MASS SN wi Ö8 mällen, som liberalismens vedersakare alltid äga till hands. Ingen anhängare af den verkliga d. v. s. den sansade liberalismen förespeglar sig inbillade vådor för folkets lugn o. 3. v. Tvertom är det servilismens trogne budbärare, som, intagna af en verklig eller låtsad spökrädsla, tidt och ofta för sine Herrar framföra budskapet om dessa orons och myteriets foster, dessa demagogische Umtriebe, dessa hemliga stämplingar, dessa frön till omhvälfning, som hota alla samhällen med Europeisk kultur, från den ena polen till den andra o s. v. Det är på en gång ömkligt och löjligt, att höra dessa brandvaktsrop på ljusa dagen, dessa en uppskrämd inbillnings svallvågor på den spegelklara floden , der ingen vindflägt framgått. — På detta sätt har mången trohethycklande hofman, mången besoldad Tidningskrifvare, mången maktlysten Minister uppskakat sin lättskrämde Furstes farhågå och bragt oberäkneliga vådor öfver ett lugnt och lyckligt folk. På detta sätt hafsa illkiljan eller oförståndet satt furstar och folk i härnad emot hvarandra, och förbytt Regenters tillgifvenhet för sina folk i hat och bitterhet. We dem, som sålunda blifvit Regenternas förledare: desse, ej mindre än de fanatiske folkupnviglarne, få skylla sig sjelfve, om revolutionernas larmtrumma kommer att höras. Sådan är liberalismens motsata, servilismen. Den her enligt Historiens vittnesbörd, framgått genom tidehvarfven ej blott med hotande epråk utan ock med sina ännu mer hotande åttörder. Om liberalismens falska af-arter, i deras medvetna eller omedvetna förvillelser, inlåtit sig i haltlösa deklamationer, så har deremot dess motsats, servilismen, bekämpande ej blott dessa af-arter, utan äfven deliberala ideerna i allmänhet alltid astätt tillveds att med blodiga drag igensopa spåren efter den fördömda orolighetsstiftaren. Om något är fanatiskt, så är det denna fjeskande ifver, denna Jeguitiska, lära att ändamålet, thronens skyddande mot inbillade faror, helgar alla våldets, mennisko-rätt kränkande medel. Det är just liberalismen, som oupphörligen och med outtröttad ihärdighet ykar, att det af ålderdom lutande gam. 12, måtte fredligen och med förtroende lemna spiran tilj sin lagliga efterträdare — det nya, -m. a. o. att menskligheten måtte steg för steg finna skygd och utrymme för sin utbildning till fullkomlighet. Den sanna liberalismen, trogen sitt väsende och syftemål, vill hvarken våld eller omstörtning, men icke heller stillastående och död. De liberala ideernas fridsamma herravälde öfver vår verldsdel är just den sansade liberalismens valspråk och syftning. För detta syftemål är Furstarnes lagbundna makt af ej mindre vigt, än folkens lagbundna frihet. Den skyr hvarje missämja eller