den hitintills varande postförbindelsen emellan Götheborg och Harwich, att med September månads slut upphöra. — Wi kunna icke neka oss tillfredställelsen att ivår tidning reproducera en i Upsala Correspondentens 111 N:r meddelad uppsats, om Liberalism och liberala Ideer ; den måste högt skattas af hvarje vän af upplysningen, och om än Svenska Minerva (se Nio 64 af samma tidning) 101:sta gången söker underkänna dess bevisande kraft, blifver detta alltid från dess sida ett misslyckadt handgrepp. Om Liberalism och liberala Tdeer. Det är idel Sofistik att föregifva sig vara de liberala idternas förfäktare, medan man uppträder såsom kämpe mot förbättrade samhälls-inrättningar. Ett sådant förfarande har icke dessmindre utmärkt mången publicismens notabilitet j värt eget och i främmande länder, så vida de, i tanke och handling tillsvurne servilismens grundsatser, och städse redebogne att offra allt åt maktinslytelsen, likväl emellanåt undfägna sine läsare med några prunkande ord om liberala idcer o. s. v. ej olika de välsmakande tillsatser, hvarmed läkaren stundom lyckas att bortblanda den föreskrifna drogens bitterhet. En sådan Srrupus capillorum är ock nödig, för att bibehålla de surmulna prenumeranterna vid humör och icke alldeles förfela den verkan, som med hela taskspeleriet åsyftas — läsares förvillelse och öfvertalande. Bland annat , som föranledt dessa reflexioner, är Sv. Minervas 54:de Nummer. Frestade att ingå i en detaljerad granskning af hvad denna uppsats innehåller riktigt och oriktigt, påminna vi oss dock vår föresats att så mycket möjligt lemna all polemik å sido, och finna dessutom vida ändamålsenligare att gifva en positif ledning åt en eller annan läsares omdöme, som kunde förvillas af det skenbart bindande i Minerva-författarens yttre uppställnings-form. Redan ordet Liberalism betecknar, utan vidare kommentarier, hvad en hvar, som önskar undvika tvetydighet eller ensidighet, derunder vill låta förstå. Liberalitet i styrelsegrundsatser hos Regeringen, i grundlagar bestämda styrelse-former, med vishet afvägande de båda Stats-makternas inbördes förhållanden, hvarje samhälls-medlems jemlikhet inför lagen, samvetsoch yttrandefrihet så obegränsad som möjligt: desse äro någre bland de grund-fordringar, som utgöra liberalismens väsende. Äfven den har, såsom allt annat, sin öfverdrift; men i samma ögonblick densamma blir excentrisk, försvinner dess inre och gedigna skaplynne, Den är då icke mera liberalism, utan jakobinism; ej en frisinnad fosterlandsväns tankeoch handlingssätt, utan en exalterad revolntionshjeltes fanatism, den är yra i stället för sans, blindhet; H ss HÅ 38 Bes 0 vå 1 vv Den 2 — 0