ne hos Ierr Vigjier. Madame Lehon är på den rätta me delvägens prakt-soireer lika oumbärlig, som Tortonis glace rade bakelser, eller Collinets flageolet, och Madame Lehon, som känner hela betydenheten af sia ställning, lånar sig åt alla modets fordringar med en beredvillighet, eom icke li tet bidrager till hennes namnkunnighet. Madame Lehon avses för ett vackert fruntimmer ; hon ör en blondine, hvarg friska färg icke kan bestridas. Måbända har hon icke nog maneren af en förväm Dam, men de behöfvas icke heller för att lysa i de salonger der hon berrskar; hon är i våra dagar Tuileriernas Montbazon, och det är helt naturligt uti ett Hof, der Ludvig XiV töreställes ef Ludvig Filip, Lauzun af Herr Athalin, Turenne af Herr Lohau, Lamoisnon af Herr Dupin, Bossuet af Herr Vatout, Racine af Ilerr Viennet och sen store Conde af Hertigen af Orlånns (Sv. M.)