Men forntidsstorhet strängar sångarne lyra, (En doms-basun i gamla sagor bor) Upp Svea Folk! fastän i seber-yra Lys dock på sången — och blif åter stor. Skär kräftan ut ur hjertats magra näste, Gör af ditt land ett ointagligt fäste. Då kan du trottsa ett barbariskt tummel, Hvars värfvar-trumma går i östern kring; Släll upp en fana på hvar ättekoummel Och slut af Svenska bröst en skölde-ring. Ej någon ovän mer dig kommer nära, Och kommer han — får han sin vishets-lära. (Skånska Corregp.) a — — — — ——— — ——