dels derigenom bereda AUlmänlloten en ritare och sakrare tillgång att få Riksgäldstrasorne inlöste. — Men jag har, ty värr, bedragit mig. R-Contoreta sätt att cassera Sedlar fortfar att röja samma inskränkthet i omdömes förmåga, samma okunnighet, samma samvetslöshet och nyckfullhet som före sistl. Riksdag, dock med undantag, att Contoret nu ej vågar nedsätta Sedlarne till valeurer, som aldrig existerade, såsom t. ex. en 2 R:dr till 52 sk. Rgd. För att bevisa hvad jag nu tagit mig friheten anföra, får jag härjemte till Konungens Befallningshafvande öfverlemna en af R. Contoret under den 16 siatl. Mars för oduglig (ej falsk) förklarad 2 Reds-Sedel. — Konungens Befallningshafvande täckes, med fästad uppmärksamhet derå, finna, att denna Sedels venstra och högra hälfter äro delade, att högra fjerdedelen, som är förenad med dess öfra hälft, ej är förfalskad eller skadad, utan är fullständig och sammanhångande samt fullkomligt öfverensstämmande med det nya formulairet för 2 R:dr Rgds Sedlarne, och såledesenligt förestående 2:dra punct uti Riksdags-Beslatets ååö S. duglig. Jag kan derföre icke inse någon geundad orsak till denna Sedels casserande, och jag förmodar, att Konungens Befallningshafvande lika litet kan göra det. — Möjligtvis har det kunnat händt, att en Riksgilds Commissarie, (hvilket verkligen var händelsen med mig, då jag Sommaren 1831 personligen infann mig hos R.-Contoret för att få alla de före Riksdagen för mig casserade Sedlar godkände, hvilket också, undantagandes af en enda, lyckades) tagit, i stället för sitt jugement, till råds en cirkel och mätt dermed bredden af Sedlens högra fjerdedel, och derigenom upptäckt en högst omärklig utnötning af 2 a 3 Bokstäfver, och derifrån velat hämta den protest, att anse berörde fjerdedel för icke fullständig och sammanhängande, och ,följakteligen oduglig. — Men låtom oss likväl antaga, ( hvilket vore i högsia grad löjligt, att Sedeln, genom 3:ne bokstäfvers bortnötning, icke, kunde enligt 2:dra puncten till inlösen godkännaa, så hade åtminstone den 2 de säreskrifna puncten hordt tjena R.-Contoret till ledning för dess omdäme; ty hm och en, som betraktar den ifrågavarande Sedeln, och icke är blind både till kropp och själs ögon, måste tydligen se, att de å:ne derå saknade bokssäfverne ej hänflyta från annat än nötning och ej från någon srekfallhet att dermed vilja bereda Sedelns dubbla in. Jösen, emedan, om äfven någon i sina händer skulle :hafva f. R. och l., hvilka äro just de som fattas, dessa Bokstäfver omöjligen kunna förskaffa ägaren 2 R:dr. Tar har oun som Jar hannag 2 U Urt aaAHFA.