som för en skrifvelse från Landshöfdinge-Embetet dersammaetädes, till Fullmäktige i Riksens Ständers Riksgälds-Kontor, af d. 12:te samma månad. då det ämne dessa skrifter afhandla, nemligen Sedlars otillbörliga kasserande, i så hög grad, långt före detta, fordrat ett allmännare beifrande, synnerligast från detta Samhälle, hvarest man i den dagliga rörelsen endast ser söndrige och utslitne Riksgäldsoch Bankosedlar, och hvars omlopp ingenstädes inom landet kan vara större än här, der allmogen till så stort antal, så sjösom landvägen, inkommer, och hvarest medlen till omvexling af utnötte sedlar alltid varit för knappt tillskurne. Att föreställningar hos Kongl. Maj:t, detta beträffande. före detta skett från vårt härvarande Landshöfdinge Embete, derom hafva vi blifsit öfdkbertygade af Kongl. Maj:ts Nådiga skrifvelse, af d. 19 Nov. 1823, till nämnde L. E., i anledning af gjord anhållan om bestämde uppgifter af de grundur, efter hvilka förslitne eller stympade Sedlar till inlösen i Banken och Riksgälds Kontoret godkännas; men beklaga, att denna Kongl. Maj:ts Skrifvelse endast inskränkte sig till meddelandet, att Kongl. Maj:t i Nåder öfverlemnat till Rikets Ständers Fullmäktige i Banken och Riksgälds-Kontoret, att, till förekommande af olägenheter, meddela Befallningshafvanderne bestämda uppgifter om de grunder, efter hvilka förslitne elier stympadeBankoGÅ Rikagälas-Ledlar till större eller mindre belopp i Banken eller Riksgälds-Kontoret godkännas till inläsen, hvarmed saken icke var ofhulpen; och då, ehuru detta ämne vid sednaste Riksdag gaf anledning till förnyade bestämmanden, som kan inhämtas af 56 S. i Riksdags-Beslutet, under d. 19 Mars 1830, detta oaktadt, dessa reglor icke af vederbörande i Riksgälds-Komnoret tagas till efterrättelse vid deras egenmäktiga förfaranden , förtjenar sådant i sanning ett kraftfullt öfverklagande. Att rubricera vederbörandes i Riksgälds-Kontoret uppförande såsom nyckfullt, är allt för skonsamt, då de tyckas göra eganderätten till en kastholl för deres skefsa och inskränkta åsigter, och ett dylikt förfarande bör icke onäpst aflöpa; samma kan icke annat än leda vederbörande Tjenstemän, hvilka hafva sig uppbörd och omvexling anförtrodd, till bevarande för egna kännbara förluster, att jakttaga en öfverdrifven noggranhet vid mottagandet af styckade och förslitne sedlar, och detta väcker åter förargelse hos det mindre bemedlade folket och allmogen, hvilken icke alltid låter intala sig de skäl, som under närvarande förhållanden tala för Njenstemännens omförmäldta förfaranden. Innan vi nedskrefvo dessa alltför svaga och skonsamma omdömen, försågo vi oss med sedlar, hvilka för härvarande Tjenstemän i Riksgälds-Kontoret blifvit dels kasserade, dels till sina valörer nedsatte, (tiden för detta sednare vilja vi dock nu ej uppgifva), och vi inbjuda hvar och en, att på vårt kontor bese dem, öfvertygade att detta kan rädda mången ifrån att mottaga sedlar, hvilkas inlösande i Banken och Rikegälds-Kontoret med allt akäl väl icke borde kunna kal vor Ril vis