7 7T ÅC hafva lemnat en anonym uppgift, äfven om den är sann, enligt lag straffas till döden? Sjelfva publiciteten, nemligen den i Regeringens händer exclusixva, pålägger folket någonting likt ett moraliskt band: ty hur skulle de kunna misskänna den store fadrens oändliga ömhet för sina barn, när bulletinernei den, åtminstone hvarannan dag utkommande, och öfver hela riket spridda, officiela tidningen, hvars uppläsande de till och med stundom tvingas att afhöra, bevisa med all utförlighet, att de äro styrda af den Mildaste (2) och Nådigaste (2) Regent, att hans beslut äro de visaste och att hans Embetsmin äro de trognaste, redligaste (2) varelser på jorden. Till sin Styrelse måste de således äga förtroende — i ett sådant samhälle säges äfven detta låta tvinga sig — och man vet, att af förtroende kommer kärlek och en villig lydnad. Wi hafva nu skådat upplysningen hos ett folk, som är ett bland de mäst industrie!s på Jordklotet. Denna åskådning måste ovilkorligen bibringa den öfvertygelse, att kunskapen i praktiska vetenskaper och konster — hvad man med ett ord skulle kunna benämna: Industriel upplysning, icke gör tillfyllest för menniskan fför att uppfylla bestämmelsen att, sin Skapare till ära och sig sjelf till lycksalighet, fullkomna sin varelse i Samhälle. Willigt erkännande , att begreppet om industri och dertill erforderlig vetenskaplig upplysning icke ovilkorligen bör bestämmas, efter vår beskrifning på graden deraf i China, väl vetande, att det finnes en högre industri, som med sina vetenskapliga hjelpkällor väl förtjenar namn af upplysning, tro vi dock, att gräns-linien emellan det begrepp om upplysning, hvarmed mängden nöjer sig — hvari den hoppas finna praktisk och omedelbar nytta och hvari den oftast af de styrande sorgfälligt underhålles — aldrig kan nog strängt uppdragas, till skillnad från den slags upplysning, som förmår bereda ooh garantera medborgerlig frihet. Icke nog dermed. I hvarje land, ja äfven i de, som mäst stå framom de öfriga i mera fullkomnad upplysning och industri, finnas onekligen vissa klasser af nationen, som äro i nära nog lika predicament med Chinesarne, emedan lika orsaker måste öfverallt frambringa lika resulta. ter. Wi begagna just derföre, såsom vårt hufvnd-argument, det factum, att öfverallt, der den industriella bildningen icke åtföljes af en annan högre; öfverallt, der icke tankekraften tillika är rigtad åt mera immateriella ämnen, såsom menniskans eget väsende, de lagar, hvarunder dess förstånd och förnuft verka; dess förhållande till medmenniskor i samhällstillstånd, härflytande af naturliga eller positiva Lagar, och hänvisande på Politik, Lagstiftning fAdwmivistration, LagSkipning, Statsekonomi och Uppfostran — der fin es ej eller H 7 2 — Å 2 . för de klasser, som sakna en sådan upplysning, någon verkelis medborgerlig frihet de må för öfrigt vara Engelsmän, Holländare, Fransmin eller Svenskar. Deras inanstt: ho4..